fredag 19 december 2008

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR

Det vill vi alla som jobbar på UPC tillönska dig som läser vår blogg.

Vi hoppas att de stundande helgerna blir precis som du vill ha dem och att det kommande året kommer att erbjuda åtminstone ett par trevliga överraskningar.

Sven B Eriksson

Sharing is caring

Jag rekommenderar varmt den nyutkomna boken Retorik för lärare av Anders Sigrell. Sigrell har länge varit gästföreläsare i retorik på en av UPC:s kurser och nu är han professor i retorik vid Lunds universitet.

Det är en liten och behändig bok som innehåller allt från retorikens grunder till praktiska tips på hur du blir en bättre talare. Här vill jag dock lyfta fram en ibland något bortglömd eller sällan nämnd retorisk term som Sigrell framhåller, nämligen imitatio.

Imitatio handlar inte om att blint imitera eller härma någon annans tal eller skrift, utan om att ständigt vara lyhörd för vad och hur andra gör, ta del av andras erfarenheter och inspireras av kollegor eller andra. Imitatio handlar om att bygga upp sin repertoar av retoriska grepp, så att vi inte måste uppfinna hjulet varje gång.

Jag vill naturligtvis också slå ett slag för imitatio i ett vidare sammanhang än retorik. Alla strategier, övningar och knep i didaktiska sammanhang som är värda att efterbilda eller anpassa till den egna verksamheten ska vi ta till vara.

För att kunna bygga upp sin pedagogiska repertoar förutsätts att andra delar med sig till dig - och därmed att du delar med dig till andra. Som Sigrell så träffsäkert formulerar det: ”Våga vara en person värd att efterbilda” (s 95).

onsdag 10 december 2008

Betygsombudsmän – en god idé?

Jag lyssnade till en av Umeås studentkårers utbildningsbevakare tidigare under terminen. Budskapet var entydigt: av alla fall, anmälningar och problem som studenter söker upp utbildningsbevakaren för stöd handlar minst 80% om examination och den procedur som omgärdar denna beslutsprocess.

Det är en hög andel. Så hög att det borde ses som ett problem av lärosätet. Å ena sidan kan problemet orsakas av studenters okunskap kring vad som gäller vid examination. Å andra sidan kan problemet orsakas av att lärare och examinatorer faktiskt hanterar examinations- och betygsärenden felaktigt. Men oberoende av orsak är lärosätet ansvarigt för att se till att problem av denna karaktär reduceras.

Att läsa Högskoleverkets nyligen publicerade rapport Rättssäker examination. Andra omarbetade upplagan (Rapport 2008:36 R) ger en hel del insikter, och om verkets uttalanden följs skulle fallen till kårernas utbildningsbevakare minska. Enbart sammanfattningen i punktform ger en god bild av tillsynsmyndighetens uppfattning om hur examinationer bör hanteras.

Men om problemen kring examinationsprocessen kvarstår får vi också ett tips från HSV:s rapport hur Uppsala universitet har organiserat sig för att reducera problemen. Där har man inrättat två betygsombudsmän; två lärare från olika verksamhetsområden med stor erfarenhet av examinationsfrågor. Deras uppgift är främst att genom rådgivning hjälpa studenter att ställa rätt frågor till examinatorer när studenter misstänker att process och/eller beslut inte har gått rätt till.

Betygombudsmännens uppgift är också att utreda faktiska anmälningar från studenter och granska om examinationen har utförts korrekt och att beslutet är fattat på ett korrekt sätt. Betygsombudsmannen yttrar sig i ärendet och yttrandet meddelas berörd examinator och prefekt. Praxis är att sammankalla ett möte med berörda personer vid institutionen för att meddela yttrandet och diskutera betygsombudsmännens rekommendationer.

Jag uppfattar inte att Uppsalas idé innebär att skapa ett informellt sätt att överklaga betyg. Det kan inte studenter göra hos betygsombudsmännen eller annorstädes.

Däremot uppfattar jag det som ett sätt att stärka studenters rättssäkerhet genom att det utöver kårernas utbildningsbevakare finns ett övergripande organ vid lärosätet som är ansvarigt för att tillse att examinationsprocessen genomförs korrekt.

Vore det något att fundera på för Umeå universitet?

måndag 8 december 2008

När idéer känns igen

En ytterligare kommentar till utredningen En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) rör dess skrivning kring informationsteknik. Utredningen föreslår att lärare bör ha kunskap och kompetens om tre dimensioner av IT i undervisningen. I en rapport till Universitetspedagogiska konferensen 1997 (!) IT i högre utbildning: rationalisering eller pedagogik? framförde jag tre sätt att se på IT som stöd för undervisning och lärande, i stället för IT som rationaliseringsinstrument.

Och tänka sig, utredningens tre dimensioner sammanfaller med de tre synsätt jag föreslog för mer än tio år sedan.

Mitt första sätt att se på IT i undervisning är den självklara, allmänna: som ett verktyg för informationssökning, ordbehandling, kalkylering, databehandling för att uppnå en grundläggande form av IT-kunskap: att navigera i virtuella miljöer. Utredningen kallar detta ”IT som verktyg och informationskälla” (s 371).

Mitt andra sätt att se på IT:s mervärde i undervisning kallade jag att utnyttja teknikens gestaltningsförmåga, dess förmåga till grafisk visualisering och manipulering. I stället för att skapa sig en föreställning utifrån ett abstrakt material, ger tekniken möjlighet att uppleva något konkret och manipulera olika variabler i det gestaltade för att utforska olika utfall och beroendeförhållanden. Utredningen kallar detta ” IT:s möjligheter till förnyelse och fördjupning” och beskriver det som att ”simulera övningar och strukturer och härigenom berika undervisning och lärande” (s 371).

Mitt tredje sätt att använda IT för ett pedagogiskt syfte var att skapa gemenskap; att lära sig skapa förutsättningar för kollaboration, konversation och erfarenhetsutbyte så att datorn blir ett ”object-to-think-with” i Sherry Turkles anda. Det innebär att nå bortom den fråga-svarundervisning som ibland förekommer som enda konversationsform på nätkurser. Utredningen tangerar detta sätt och kallar det ”Den sociala dimensionen” av informationsteknik (s 371).

Då borde jag ju vara nöjd och glad; idéerna implementeras. Mja. Problemet är att jag inte är någon visionär. Min rapport från 1997 var skriven för 1997. Utredningen är skriven för 2009 och framåt.

fredag 5 december 2008

De kanske lämpade

Ett inslag i utredningen En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) får det att knastra i huvudet på mig, som alltid när det förespråkas lämplighetstester av allehanda slag. Utredningen föreslår att särskilda lämplighetsprov ska redan vid ansökan till lärarutbildningen sålla ut de lämpade från de icke lämpade. Och de kanske lämpade.

Vad menar vi allmänt med lämplighet? Att vederbörande har lämpliga åsikter – vill vi åsiktsregistrera? Rätt attityder – vilka är dessa? Redan förvärvade kunskaper och färdigheter för ett yrke – behövs då utbildning? ”Fallenhet” för yrket – börjar det då lukta närmast genetiska förutsättningar? ”Kärlek” till yrket – måste man älska sitt yrke?

Om viss lämplighet måste vara uppfylld före utbildningen, är det då inte rimligt att anta att detta rör sådana egenskaper hos studenten som utbildningen inte förmår utveckla, eftersom dessa redan bör vara förvärvade? Vore inte det att redan på förhand underkänna en utbildning, det vill säga underkänna utbildningens förmåga att i vissa avseenden utveckla och förändra människor?

I utredningen om ny lärarutbildning menar man att lämplighetsprovet ska ”…testa allmänna förmågor som muntlig och skriftlig framställning, pedagogiskt ledarskap, social lyhördhet och förmåga att skapa intresse för ett ämne.” (Sid 363.)

Alltså, något så komplicerat och komplext fenomen som pedagogiskt ledarskap ska vara en förmåga en gymnasist redan i viss mån besitter för att vara behörig till lärarutbildningen? Det låter fullständigt orimligt. Är det inte pedagogiskt ledarskap som lärarutbildningen ska utveckla hos studenten?

Detsamma kan frågas kring förmåga att skapa intresse för ett ämne. Ska man redan kunna detta innan lärarutbildningen? Varför får inte den förmågan tillåtas växa fram under utbildningen?

Lämplighetstester ställer många frågor, många fler än ovanstående.

torsdag 4 december 2008

Bladet ur munnen – äntligen

Äntligen tar universitetslärare bladet ur munnen och intar ett studentperspektiv på frågan kring utgivning, försäljning och kopiering av kurslitteratur. I senaste numret av Universitetsläraren (19 -08) argumenterar Jonas Svensson och Stefan Arvidsson för att utgivning av kurslitteratur ska anamma modellen Open Access.

Det kan ju inte vara så att underfinansierade studenter med usel ekonomi ska finansiera landets utgivning av kurslitteratur. För som Svensson och Arvidsson argumenterar, i de allra flesta fall är arbetet med att författa kurslitteratur redan betalt. Universitetslärare som skriver kurslitteratur inom sin tjänst har ju redan fått betalt av landets skattebetalare. Ska studenter betala för detta arbete en gång till?

Syftet med att författa kurslitteratur är att studenter ska läsa litteratur som stödjer deras lärande – inte att göda förlagen. Genom den rådande distributionsmodellen måste studenter betala dyrt för att läsa kurslitteratur – eller kopiera litteraturen. Inget av alternativen är egentligen önskvärt.

Därför ska naturligtvis kurslitteratur som vi universitetslärare har författat på vår arbetstid finnas i ett lättillgängligt digitalt format på varje universitets virtuella litteraturförlag, där universitetets lärare enkelt kan publicera kurslitteratur och studenter enkelt kan ladda hem samma litteratur.

Heders, Svensson och Arvidsson, att ni tar debatten med förlagslobbyn med hederliga argument från såväl ett student- som lärarperspektiv.

Vi är sannolikt många som sluter upp bakom Svensson och Arvidssons argument. Eller hur?

tisdag 2 december 2008

UPC bevakar OnLine Educa 2008 Berlin

Karl Idberger, Jörgen Ivarsson och Hans-Erik Sjöström från UPC besöker i veckan världens största E-learningkonferens; Online Educa i Berlin. med över 2000 deltagare. För detta ändamål har vi skapat en dedikerad blogg där vi ämnar realtidsblogga direkt från konferensen via mobil teknik. Konferensen avhandlar 15 teman. Några av de mer intresanta spåren innehåller framtida tekniker och verktyg, sociala nätverk, skapandet av innehål för nätbaserat lärande.

Besök bloggen för löpande rapportering.
http://onlineeduca2008.blogspot.com

/Karl