Lärandets länkar - ny verkstad!

En viktig fråga under senare år har varit hur vi kan synliggöra och kommunicera kopplingen mellan förväntade studieresultat, undervisning och examination. För några år sedan arbetades det intensivt med att kursplanemål ska uttryckas som förväntade studieresultat, och ytterligare insatser har efterfrågats kring undervisning och examination.

I samarbete med CUL vid Linköpings universitet anordnar därför UPC under 2010 ett antal verkstäder med namnet Lärandets Länkar. Där erbjuds undervisande lärare och pedagogiska ledare möjligheten att arbeta med hur förväntade studieresultat, undervisning och examination hänger ihop. Det är ett område som har hög aktualitet, såväl i det dagliga arbetet som lärare som i samband med HSV:s utvärderingar.

Därför ska du delta
Genom att delta i verkstaden, med dina kollegor, skapas ett tillfälle där ni får tid att diskutera hur förväntade studieresultat, undervisning och examination hänger ihop i er utbildning/kurs. Genom att delta bidrar du också till att skapa en ”kunskaps- och idébank” som är gemensam för LiU och UmU som syftar till att stödja kvalitetsutveckling av utbildning och till att stimulera till diskussion om utbildning och lärande bland kollegorna.

Allmänt om verkstäderna
Till en verkstad tar deltagarna med sig och arbetar med eget material. Vi erbjuder tre alternativa tillfällen under våren och ett gemensamt uppföljningstillfälle under hösten. Flera personer från samma institution/program uppmuntras att delta vid samma tillfälle. Vi arbetar mellan 9 och 16 och kaffe på förmiddag och eftermiddag ingår. En paus för lunch äger rum mellan 12 till 13. Det kostar ingenting att delta men berörd institution/program rekommenderas att erbjuda deltagarna tid motsvarande cirka 20 timmar (inkluderat visst för- och efterarbete) för deltagande i en verkstad i vår samt i uppföljande verkstad i höst.

Verkstäder i vår
15 april
26 maj
1 juni

Uppföljande verkstad i höst
30 september

Mer information hittar du på vår hemsida inom kort.

Varför går det så långsamt att utveckla användandet av OER (open educational resources/öppna lärobjekt) i Sverige?

På konferensen ”Framtiden för OER i Sverige, policy och praktik” på KTH den 8-9 februari, så konstaterades från flera håll att utvecklingen av OER/öppna lärobjekt i Sverige går trögt.

Internationellt verkar det däremot gå framåt med stormsteg. Enligt ”The Horizont report 2010” , så förväntar man sig att både produktion och användning av OER/öppna lärobjekt skall tillhöra vardagsarbetet inom den närmaste 12-månadersperioden (se t.ex. sidan 6).

Även om vi accepterar att det finns en pågående trend med ökad utveckling av OER/öppna lärobjekt, så finns det hinder på vägen som måste lösas, som t.ex. äganderätt, databaser (repositorier), kvalitetsaspekter, meriteringssystem med mera, se t.ex. sidan 12 i Enligt ”The Horizont report 2010” och sidan 7-8 i Marit C. Synnevåg, Deling av digitale læringsressurser i høyere utdanning; En caseanalyse. Norgesuniversitetets skriftserie nr. 1/2008.

Det finns med andra ord ett flertal sätt att driva på utvecklingen av OER/öppna lärobjekt, MEN som jag ser det är åtgärderna ensidigt inriktade mot ökad PRODUKTION.

VAR FINNS ANVÄNDAREN?
Utan att på något sätt ha lagt ner min själ för att hitta olika aspekter på användandet av OER/öppna lärobjekt, så snubblade jag snarast över en undersökning om lärobjekt i högre utbildning (Lärobjekt. Kännedom och spridning vid landets lärosäten 2008 - Resultat från undersökning, Johan Fridell & Joakim Falkäng).

På sidan 9 konstateras att ’Lärobjekt delas mellan lärare och även i blygsam skala mellan lärosäten. Största skillnaden är att respondenterna uppger att lärobjekten nu arkiveras i gemensamma system.’.

Jag tolkar detta som att lärarna kan spara tid samt få det kvalitativa material de önskar om de går till en ”känd” källa. Att leta i stora databaser, samt granska kvaliteten på respektive material tar tid, så det bör bli en avvägning mellan att leta på nätet eller att skapa själv för att optimera tiden man fått till förfogande för förberedelser inför undervisningen. Tar det för lång tid att leta på nätet, så antar jag att läraren själv skapar sitt lärobjekt, allra helst som det i dagsläget är förhållandevis enkelt att skapa lärobjekt.

Kan man tänka sig att användandet av OER/öppna lärobjekt ökar om databaserna (repositorierna) innehåller specifika lärobjekt? Att t.ex. svenska högskolor och universitet skapar en databas för Biologi A, Historia A, bilder av celler och organeller etc? Det vill säga ”kända” och kvalitetssäkrade lärobjekt, där kontaktuppgifter finns för varje lärobjekt för att möjliggöra en kommunikation och diskussion kring lärobjektet?

Drivkrafter för att öka produktionen av OER/öppna lärobjekt är t.ex., tillgång till tid och pengar för skapande, samt att det skapade objektet ger pedagogisk merit. Vilka drivkrafter finns det för att ANVÄNDA OER/öppna lärobjekt och varför används inte OER/öppna lärobjekt i lika stor omfattning som skapandet av OER/öppna lärobjekt?