Internet - En fluga?

Alla är vi nog vid det här laget övertygade om att internet inte är någon fluga. En snabb uppkoppling mot nätet är något som vi idag tar för givet. Alla resurser, allt material och all information är digitaliserad och ligger lagrad på en gemensam server som alla vet namnet på men som ingen sett med sina egna ögon. Detta är något som vi har vant oss vid och utvecklingen går framåt.

Något som kom väldigt starkt under 2008 var möjligheten att skapa och dela dokument via enbart en webbläsare. Flera tjänster finns idag som låter användaren skapa textdokument, kalkylblad, enkäter och presentationer. Den stora finessen är naturligtvis att allt skapat material finns åtkomligt bara man har tillgång till en dator med uppkoppling mot nätet. Gränssnitten för denna typ av applikationer börjar också mer och mer likna de program vi är vana att arbeta med lokalt på våra datorer. Nedan listas några av de mest populära tjänsterna.

Google Docs
Adobe Buzzword
Microsoft Office Live Workspace
Shutterborg

Jag vill också passa på att flagga för att det händer saker på e-mötesfronten. För några veckor sedan lanserade Adobe en ny version av deras plattform Connect som nu finns öppen helt fritt. Tjänsten ConnectNow ger användaren möjlighet att mötas med video, skärmdelning, whiteboard och chat med stöd för upp till tre deltagare.

Humboldts ande svävar fortfarande

I höstas genomfördes en stor (över 7 000 respondenter) studie kring den svenska högskolans viktigaste uppgifter, nu och i framtiden. Nu har resultatet – Högskola 2025 – offentliggjorts. Studien genomfördes av Kairos Future.

Det går att göra några intressanta nedslag i studiens resultat. Vad är högskolans viktigaste uppgifter? Enligt lärarna är det att bedriva grundforskning, ge god utbildning, att främja ett bildningsideal och att delta i samhällsdebatten.

Lärarna menar också att delvis är dessa viktigaste uppgifter är högskolorna allra sämst på att leva upp till. Det måste tolkas som att högskolan tvingar fram en verksamhet som står i viss kontrast till dess lärares preferenser. Det låter inte bra.

Allra minst viktigt anser lärarna vara att kommersialisera forskning, att snabbt strömma studenter genom utbildningen, att vara lyhörd för samhällets och arbetslivets önskemål samt att samverka med näringslivet.

Studenter har delvis motsatt uppfattning. Högskolans viktigaste uppgifter enligt dem är det som lärarna anser minst viktigt – att samverka med näringlivet och tillgodose dess krav. För att högskolan ska bli ännu bättre i framtiden, menar studenter att fler undervisningstimmar, mer praktik och ett tydligare samarbete med lokala arbetsgivare, är viktiga faktorer.

Lärarna å sin sida menar att det som kan höja högskolans kvalitet generellt är att öka anslagen till grundforskning, att ge lärosätena eget kapital att förvalta fritt och långsiktigt, att bli mer delaktiga i samhällsdebatten – och att höja lärarnas löner. Det sistnämnda instämmer dock studenter lojalt med.

Visst anar vi att den tyske universitetsreformatorn Wilhelm von Humboldts ande fortfarande svävar över lärarnas värderingar av högskolans uppgifter – trots att universitetets omgivning tycks vilja schasa bort den?

Konferens och handlingsprogram

Idag är sista dagen för att anmäla sig till den återkommande universitetspedagogiska konferensen som går av stapeln för nionde gången den 25-26 februari. Över 60 deltagare var registrerade mitt på dagen idag! Förutom konferensprogrammet kan man välja mellan fem olika förkonferensverkstäder med varierande innehåll.

Alldeles nyss skickades ett förslag på nytt pedagogiskt handlingsprogram in till universitetsledningen. UPC har lett arbetet med att ta fram detta förslag under hösten och vintern. Processen har varit kort och intensiv, men med bred förankring genom de nätverk och arbetsgrupper som bidragit med idéer och synpunkter. Inom kort går förslaget ut på remiss. Om du inte råkar vara mottagare eller ingå i de arbetsgrupper som kommer att besvara remissen kan du ändå se förslaget och lämna egna synpunkter via denna hemsida.

Nu är det dags att hoppa i skidpjäxorna och ta vara på fördelarna med att bo här uppe i norr!

Att skriva betygskriterier, del 4

Från det förträffliga artikeltipset som Dan Frost gav oss i den första delen av denna serie inlägg kring betygskriterier, kan vi lära oss ett par saker som främst rör hur studenter kan förbättra sina studier genom att vi explicitgör betygskriterier.

Utan att gå in på detaljer här (läs den) finner jag studien är intressant rent metodologiskt och välgjord. Studiens huvudresultat är att studenter som både får ta del av explicita betygskriterier och ges möjlighet att förstå dem genom att diskutera dem, träna betygsättning och jobba med självbedömning når signifikant bättre resultat än studenter som inte fick ta del av betygskriterier eller själva arbeta med sådana.

Det visar sig också att studenter som fått del av och träning i betygskriterier tenderar att underskatta sina prestationer, medan studenter som inte fått del av betygskriterier tenderar att överskatta sina prestationer. Det kan tolkas som att de förstnämnda har fått en insikt i betygsättningens komplexitet och därigenom tillägnat sig en ödmjuk inställning till kunskapsmätning.

Ett annat resultat från studien är att det inte räcker att lärare enbart delar ut nedskrivna betygskriterier, för att studenters studieprestationer ska förbättras. Det är när lärare och studenter diskuterar kriterierna, hur de kan tillämpas och ser exempel på deras tillämpning som också studenterna blir involverade i lärarens tysta kunskap.

”I cannot describe it, but I know a good piece of work when I see it.” Med referens till filosofen Michael Polanyis välkända begrepp tyst kunskap, menar artikelförfattarna att universitetslärare använder en god portion tyst kunskap vid bedömning av studentprestationer. Denna tysta kunskap kan göras något mer explicit genom att betygskriterierna också diskuteras.

----------------------------
Att skriva betygskriterier, del 1, del 2, del 3.

Att skriva betygskriterier, del 3

Som av en händelse under denna serie inlägg kring betygskriterier, har rektor vid Umeå universitet beslutat att den standardiserade översättningsnyckel (pdf) som beslutades användas 2007 ska slopas. Därmed ska studenter som begär det få sina betyg bedömda (inte översatta) enligt en sjugradig skala. Det ska studenter ha rätt till upp till två år efter examinationsdatum.

Detta innebär i allt väsentligt att institutioner som enbart har tillämpat översättningsnyckeln står inför att utveckla betygskriterier för en sjugradig skala, så att man är beredd när studenter så begär det. Och kanske är det lämpligast ur effektivitetssynpunkt att vid varje examination göra en parallellbedöming med den sjugradiga skalan, så att man slipper gå tillbaka till ett årsgammalt examinationsunderlag och examinera en student på nytt.

Åter till denna inläggsserie. I förra inlägget utlovades exempel. Jag har försökt hitta exempel på betygskriterier som inte hamnat i adjektivfällan (bra, bättre, bäst), utan som kan uppvisa diskreta skillnader i studenters kunskapstillägnande - och som dessutom beskriver dessa skillnader kvalitativt, inte kvantitativt. Dessa är de tre kvalitetskriterier jag anlägger på betygskriteriers formulering (även om jag inte håller dem som absoluta kriterier).

Inte helt enkelt. Men den intresserade kan ta en titt på en grundkurs i fysik vid Stockholms universitet. Längst ned på kurssidan finns betygskriterierna som ett worddokument. Man har delat upp kunskapsstoffet i olika områden och lagt sig vinn om att inte enbart beskriva gradskillnader, utan artskillnader. Tekniken här är att lägga till nya kunskaper/förmågor ju högre upp i betygskalan vi tittar.

Skillnaden mellan betyg A, B och E beträffande att kunna redogöra för Newtonsk mekanik formuleras så här:

”Studenten kan [för betyget A]
(i) på ett självständigt och utförligt sätt redogöra för begreppen i Newtonsk mekanik, såväl de grundläggande som de mer abstrakta.”

”Studenten kan [för betyget B]
(i) utförligt redogöra för begreppen i Newtonsk mekanik, såväl de grundläggande som de mer abstrakta.”

”Studenten kan [för betyget E]
(i) redogöra för de grundläggande begreppen i Newtonsk mekanik.”

Finns det andra exempel på betygskriterier? Kommentera gärna.

--------------------
Att skriva betygskriterier, del 1, del 2, del 4.

Cambro - ett rum för lärande?

Beslutet att byta Umeå universitetets gemensamma lärplattform PingPong till Sakai togs i juni 2008, och omedelbart påbörjades utvecklingen och anpassningen av den nya lärplattformen. Efter en hektisk höst av implementationsarbete driftsattes Cambro i december och idag är det många kurser som använder Cambro som lärplattform och många fler kurser som planerar att utnyttja Cambro.

Men om vi backar lite; vad är Cambro och varför togs beslutet att byta lärplattform?

Cambro är Umeå universitets namn på Sakai, vilket är en samarbets- och lärplattform som används för stöd i både campusbaserade kurser och nätkurser och kan användas även som stöd för samarbete mellan forskare och för studenters inbördes arbete.

September 2008 utlystes en namntävling där valet föll på namnet Cambro, vilket betyder ”rum” på Esperanto. Man väljer att inte låta Sakai-installationen heta Sakai för att inte förknippa universitetets plattform med en specifik produkt. Om det i framtiden beslutas om byte av plattform (som t.ex. nu från PingPong till Sakai), behöver man inte byta namn utan kan fortsätta att använda Cambro, även om utseendet och förmodligen funktionaliteten ser annorlunda ut.

Kritiken mot universitetets tidigare lärplattform, Pingpong är att systemet anses vara relativt dyrt att driva och att det inte är integrerat med vår identitetsinfrastruktur. Cambro däremot bygger på en öppen källkod vilket utöver att systemet inte har någon licenskostnad, betyder att systemets programkod är fritt tillgänglig för oss att använda och modifiera. Vi kan på så sätt modifiera systemet att passa våra förhållanden så långt det är möjligt och i att utvecklingen av plattformen sker på många lärosäten i ett flertal olika länder behöver utveckling och modifiering av Cambro inte bli kostsam.

Plattformen innehåller många olika funktioner som underlättar för lärare och studenter och förenklar dessutom administrationen eftersom det är integrerat med universitetets system. Cambro erbjuder också ett brett smörgåsbord av olika verktyg som kan höja kvaliteten i undervisningen och möjliggör nya pedagogiska angreppssätt.

Flytten från PingPong till Cambro kommer förstås också att betyda extra arbete för många lärare. September 30, 2009 kommer PingPong att tas ur drift och allt material som ska sparas eller användas i nya kurser i Cambro måste vara överfört innan dess. Kanske ett ypperligt tillfälle att se över kursstrukturen? En bra möjlighet att tänka om och tänka nytt kring vilka pedagogiska möjligheter lärplattformen erbjuder? Men viktigast av allt – tänk i god tid! UPC har flera verkstäder i att undervisa med lärplattformen Cambro, men trycket kan bli stort mot slutet av vårterminen.

Det finns mycket man kunde ha önskat sig i detta omställningsarbete: att mera tid fanns att säkerställa systemets stabilitet, ökade resurser för kompetensutveckling av lärare, en fullt utvecklad supportorganisation för pedagogisk och teknisk support, men framförallt att en långsiktig förvaltnings- och utvecklingsorganisation hade redan nu etablerats.

Men man kan inte få allt här i livet! Viktigast är att se vilka pedagogiska möjligheter denna omställning erbjuder och inte fastna i teknikens frustrationer!

Mer information om Cambro på Umu finns på: http://www8.umu.se/it/umu_internt/cambro/