Bloggen är i vilande läge

Hej läsare,
Denna blog har tagit en paus på obestämd tid.

Next Generation Learning Conference 2012

Den 21-23 februari 2012 arrangerar Högskolan Dalarna i samarbete med KTH Next Generation Learning Conference, en nordisk konferens om den digitala revolutionens konsekvenser för utbildning och lärande. UPC kommer att presentera tre bidrag på konferensen. Kritiska vänner online – Kollegial observation av nätbaserade kurser inom högre utbildning, Communication training in a virtual Pharmacy samt Use of a virtual tablet machine in pharmaceutical education. Läs mer om konferensen här »

Nätverket för IT i högre utbildning (ITHU)

Den 18-19 oktober samlades medlemmar i nätverket för IT i högre utbildning (ITHU) till konferens i Halmstad.

Teman som berördes under konferensen var bland annat mediaportaler/medialösningar, spårbarhet/loggning, support, Ladok 3, arkivering av digitalt innehåll, Google+ och tillgänglighet (läs mer på ITHU:s hemsida ).

Med andra ord ett brett spektrum av frågor, som alla har relevans för att rymmas inom ITHU:s syfte, som är att:

• Främja god pedagogisk användning av existerande IT
• Kartlägga och utvärdera ny teknik som stöd i undervisning och lärande
• Effektivisera och förenkla IT-tjänster till studenter
• Hitta gemensamma teknik- och tjänstelösningar, som gynnar student, lärare och lärosäte
• Öka tillgänglighet till studier, oavsett fysiska och psykiska hinder
• Utvärdera Öppna lärresursers (OER, Open Educational Resources) betydelse för undervisning och lärande

Tycker du det här låter intressant och önskar delta i nätverket?

Kontakta Lena E. Johansson (lena.e.johansson@kau.se) om du vill delta.

Att undervisa på ett främmande språk...

Det är inte helt lätt att undervisa på ett språk som inte är ens modersmål. Som universitetslärare förväntas du kunna undervisa på engelska - och det klarar också de allra flesta universitetslärare av. Det hindrar inte att det kan vara en god idé att utveckla såväl sin språkförmåga som sin interkulturella kompetens!

Vi ordnar två verkstäder på detta tema i höst. Den första, som går av stapeln mellan 13.00 och 16.00 den 15 november, handlar om såväl det positiva i att undervisa på kurser med internationella studenter som en del dilemman i samband med kulturella möten. Kerstin Kolam från Statsvetenskap leder denna verkstad. läs mer här

Den andra, som äger rum mellan 13.15-16.00 den 2 december, handlar dels om att förbättra sin engelska språkförmåga, dels om att utveckla strategier för att kunna undervisa med lämpligt ordval och mer flytande tal. John Baker från Institutionen för språkstudier håller i denna verkstad. Här får man också chansen att innan verkstaden pröva på det interaktiva programmet Voicethread som gör det möjligt att få respons på uttalet! Läs mer här.

Välkommen med din anmälan! (epostadress för anmälan i länkarna ovan)

Maria Wester

Universitetsläraren i Mumindalen

Universitetsutbildningarna är idag utsatta för ett större förändringstryck än någonsin tidigare. Som lärare skall vi förhålla oss till vikande studentunderlag, nya studentgrupper, förväntningar om utbildning tillgänglig i hela landet (och i Thailand där allt fler studenter tillbringar sin studietid), arbetsgivares behov av kreativ och kunnig arbetskraft och detta på en global utbildningsmarknad som blir allt tuffare.

I den svenska högre utbildningen genomförs idag mängder av spännande och kreativa högskolepedagogiska utvecklingsprojekt. Lärare granskar sin undervisning, rynkar pannan och funderar, läser på, diskuterar och prövar nya saker. Mycket helt i det tysta. Sedan många år tillbaka har vi utvecklat en kultur där vi publicerar vår ämnesforskning medan undervisningsarbetet bara är praktik och till stora delar osynlig.

Lärarnas högskolepedagogiska arbete lever som "det osynliga barnet" tillsammans med Homsan, mumintroll, Filifjonkan och Lilla My (hon/han har vi alla mött på universitetet). I bästa fall finns det en liten bjällra (pedagogisk meritportfölj) som ger oss aningen av att här finns något.

Varför inte börja skriva ner och presentera det du gör i din undervisning för att göra dig synlig. På Umeå universitet erbjuder vi i vinter en kurs som skall stötta lärares skrivande men du kan också anmäla ett konferensbidrag till Sveriges största högskolepedagogiska konferens, Nu2012. Gå in på You Tube och träffa några av de som var på Nu2010. Kom till konferensen och berätta om din högskolepedagogiska verklighet, problem och glädjeämnen.

Gör dig synlig och dela med dig så vi inte bara är hänvisade att sitta och spana över det stora vattnet efter vad hattifnattarna har för sig.

Vi ses i Göteborg "Ninni"

Mona
Föreståndare på UPC

Ps Jag hittade ett perfekt exemplar av Tove Janssons bok "Det osynliga barnet" från 1962 på en loppis förra sommaren.

Kursdags i vår?

Nu är det dags att titta in på UPCs websidor och anmäla dig till vårens högskolepedagogiska kurser. Det finns nio kurser att välja bland, varav två på engelska. Det går bra att anmäla sig till de engelska kurserna även om du är svensktalande. Att gå en högskolepedagogisk kurs på engelska är att slå två flugor i en smäll: träna engelska samt lära sig högskolepedagogik inom något tema. De som inte talar svenska har dock förtur till de engelska kurserna.

En nyhet är kursen Teorier om lärande. Detta är en efterlängtad fördjupningskurs kring olika teorier om lärande som på något sätt har påverkat eller påverkar de uppfattningar om lärande som råder idag. Under kursen kommer du också att få arbeta med din egen syn på lärande och på vilket sätt den kan tänkas påverka din undervisning.

Om du anmält dig till någon kurs nyligen har du säkert märkt att vi bytt till ett nytt anmälningssystem. Du loggar in med hjälp av din CAS användare och en del uppgifter finns redan ifyllda i formuläret. Antagningsbeskedet skickas ut via anmälningssystemet och du går själv in i dina sidor och accepterar eller tackar nej till din kursplats. Systemet är inte helt perfekt än, men det förbättras hela tiden.

Vi ses i vår, eller redan i höst!

/Katarina, UPC

Varför är det så svårt att skriva om undervisning?

Denna fråga har dykt upp i mitt huvud vid flera tillfällen. Vid en konferens i juni 2011 mötte jag ytterligare en person som funderar över detta, nämligen Helen Sword från University of Auckland på Nya Zealand. Helen genomförde en workshop med rubriken ”Developing Academic Writing” på konferensen, där hon även presenterade resultat från sin pågående forskning.

Det verkar finnas en allmän konsensus inom akademin kring vad ”en bra akademisk skribent” kännetecknas av. Det är en person som kan uttrycka sig på ett klart och koncist sätt, skriver kreativt och med en personlig touch, entusiasmerar läsaren och anpassar texten till målgruppen, använder exempel och illustrationer, undviker alltför ämnesspecifika termer och får texten att bli en medryckande berättelse.

Den del av dessa egenskaper känns igen från litteraturen kring vad som karaktäriserar en skicklig lärare i mötet med studenterna. Det handlar om att vara tydlig men samtidigt intressant, att vända sig till målgruppen och kommunicera på flera olika sätt. Helen Sword har undersökt hur vetenskapliga artiklar inom högre utbildning är skrivna, och har utgått från definitionen av hur ”en bra akademisk skribent” skriver.

Jag hade förväntat mig att utbildningsvetenskapliga artiklar skulle sticka ut (i positiv bemärkelse) genom att vara inspirerande, med tydligt formulerade frågeställningar och resultat samt kreativa exempel och illustrationer. Men, Helen Sword fann att förvånansvärt få texter uppfyllde dessa kriterier! Tvärtom så verkade det finnas en övergripande, tillrättalagd skrivkultur där ingen vågar sticka ut. Idealbilden av den ”bra akademiska skribenten” var sann i teorin, men få vågade tillämpa den i praktiken.

Att skriva annorlunda kan definitivt vara en risk, vårt vetenskapliga publiceringssystem med peer review granskning är en starkt likriktande kraft. Men att skriva annorlunda är även en chans att synas och få fler och nya läsare. Enligt Helen Sword är det vår plikt att skriva så intressant som vi bara kan:

”We owe it to our colleagues, our students, our institutions and, yes, to ourselves to write as the most effective teachers teach: with passion, with craft, with care and with style.”

Helen Sword besöker UPC 19 – 21 september och håller ett seminarium och en verkstad kring akademiskt skrivande. Med hennes stöd kanske vi vågar skriva annorlunda, och bättre!

/Katarina Winka

Litteraturtips:
Sword, Helen (2009) 'Writing higher education differently: a manifesto on style', Studies in Higher Education, 34: 3, 319 — 336.

Ny UPC-kurs i höst - webbaserad och på distans

Jag hoppas att du har haft en skön sommar, ja du kanske till och med fortfarande får njuta av den ett tag till. Snart är det dock dags för en ny termin på vårt universitet och då kanske du funderar på att gå en högskolepedagogisk kurs. Kanske kan då vår nya, webbaserade och distansanpassade, kurs "Pedagogik för högskolelärare" vara något för dig.

Vi arrangerar i höst, tillsammans med avdelningen för universitetspedagogisk utveckling (PU) vid Uppsala universitet, för första gången en högskolepedagogisk kurs omfattande fem veckor. Kursen riktar sig till både dig som är ny som lärare och till dig som arbetat som lärare ett tag men som inte har haft tillfälle att gå någon universitetspedagogisk kurs ännu.

Kursen utgår från dina behov i det praktiska undervisningsarbetet. Med stöd av teoretiska ansatser och modeller får du möjlighet att granska och förstå din egen undervisningspraktik tillsammans med övriga kursdeltagare och kursledningen. Du får också tillgång till olika perspektiv som underlättar pedagogisk problemlösning och pedagogisk utveckling samt praktiska redskap för undervisningen.

Vi vill att kursen ska ge dig en ökad säkerhet i rollen som universitetslärare och att du ska tycka att det är roligt att och utvecklande att undervisa.

Omfattningen på kursen motsvarar som sagt fem veckors heltidsstudier. Du får räkna med att du behöver kunna lägga ned ca 10 timmar i veckan på kursen under kurstiden. Kursen startar den 7 november 2011 och avslutas den 30 mars 2012. En gemensam upptaktsdag, obligatorisk, hålls den 11 november vid Umeå respektive Uppsala universitet.

Sista ansökningsdag för kursen är den 9 september.

Läs mer om kursen på vår hemsida och välkommen att anmäla dig till kursen.

Sven B Eriksson
Kursansvarig

Nästa generation av Sakai

Just nu pågår en genomgång av nästa generation Sakai. Den så kallade OAE (Open Academic Environment).

Klicka här för att få en kort resumé av idén med OAE.

Kommunikation, delning av resurser och återanvändande av resurser ser ut att bli enklare att hantera, samt att funktionerna är mer utbyggda gentemot tidigare versioner av Sakai. Att skapa en mer personlig yta är nu betydligt mer omfattande och som kan visas publikt.

Oops nu visar han hur han får in LaTex (till glädje för alla som skriver formler) i editorn. Är stödet inbyggt eller måste vi använda någon typ av plug-in?

Ulf

Sakai-konferens

Just nu pågår Sakai-konferensen i Los Angeles.

Lite mer utförlig rapport kommer i bloggen senare.

Ulf

Kurser och stöd 2011/12

Vår nya kursbroschyr är nu tryckt och har skickats ut till alla institutioner, centrumbildningar samt ansvariga för programutbildningar. Den innehåller beskrivning av de kurser och det stöd som UPC erbjuder under 2011/12 men även intervjuer av lärare samt nyheter inom det högskolepedagogiska området.

Tanken är att en ny kursbroschyr ska komma varje vår, i god tid innan sista ansökningsdag inför höstterminens kurser. Det finns fortfarande några kurser som ges i höst som du kan söka, se vilka det är på följande webbsida: www.upc.umu.se/utbildning/kurser.

Om kursbroschyren saknas i ditt fikarum, eller om du vill ha en eget exemplar - kontakta Lena Sandström (lena.sandström@upc.umu.se) så skickar hon en till dig.

Distribuerade lärmiljöer

Den 11-13 april gick det årliga evenemanget, SUNETs E-mötarmöte, av stapeln. Platsen denna gång var Luleå och närmare bestämt Luleå tekniska universitet. Det som diskuterades var e-mötestjänsten Adobe Connect, dess nutid och kanske framför allt framtid.

Till sommaren kommer nästa version av Adobe Connect; version 8, då utlovas bl a. bätte ljud- och bildkvalitet. SUNET håller även på att ta fram ett verktyg för skapandet av rum där man kan välja om man vill ha självstädande rum, dvs rummen töms på innehåll när den sista deltagaren lämnar rummet. Vidare kan man också välja rättigheter i förväg för vissa grupper av användare. Detta verktyg kommer att vara tillgängligt i samband med den skarpa övergången till Adobe Connect 8. Redan nu kan ni som vill testa Adobe Connect 8 göra detta på https://connect8.sunet.se. Detta är en testversion och det som sparas kommer inte finnas kvar när den skarpa övergången sker.

Det som kanske mest fångade mitt intresse var Peter Törnlind och hans föredömliga presentation om lärmiljöer för ingenjörer. Peter Törnlind är universitetslektor på avdelningen för inovation och design på Luleå tekniska universitet och forskar inom området distribuerat ingenjörsarbete. LTU har byggt upp en avancerad miljö för kreativt arbete och möjlighet för forskare att studera vad som händer när blivande ingenjörer samarbeter på distans.

Fondmedel och egen finansiering har möjliggjort uppbyggnaden och den totala kostnaden uppgår till ca 40 miljoner kronor. För dessa pengar har man fått en avancerad och teknisk lokal med mängder av användningsområden inom ramen för interaktion och kreativt arbete.

Peter Törnlinds presentetionen avslutades med att auditoriet fick göra ett studiebesök för att ta del av denna miljö som de kallar Design Observatrory.

Här kan ni se presentationen i efterhand: http://webbtv.compodium.se/emeet3/006/

Nedan kan ni se några bilder från detta observatorie.

Detta är Observatoriets "green room" där för- och eftermöten hålls. Ytan fungerar också som ren social yta där man kan koppla upp sig med HD-kvalitet och genomföra mer informella möten på distans eller onsite. Färgplattorna på golvet kan styras efter behag.

Här kan man se ett av de kreativa rummen där studenterna arbetar med sitt ingenjörsarbete. Rummen är flexibla i sin konstruktion och skärmar, kameror och annan teknik är installerade för att lätt kunna flyttas runt och anpassas till olika scenarion.

Medan studenterna jobbar kan forskarna observera studenternas arbete. Inspelningsfunktion i HD-kvalitet finns tillgänglig. Avdelningen för inovation och design samarbetar bl a. med psykologer för att studera gruppdynamik.

En allmänt trevlig tillställning med studiebesöket som höjdpunkt

/Karl Idberger

Reflektion som pedagogiskt verktyg i mötet mellan teori och praktik

Den 6 april kommer högskolelektor Hellen Dahl från högskolan Stord/Haugesund, Norge, att leda ett högskolepedagogiskt seminarium hos oss klockan 13-16. Det handlar om att hur man kan använda reflektion som ett pedagogiskt verktyg och som en brygga mellan teori och praktik.

Hellen Dahl kommer att behandla begreppet reflektion och hur det förhåller sig till lärande. Hon kommer också att ge exempel på hur reflektion kan användas som ett pedagogiskt verktyg i en professionsutbildning samt berätta om sin studie av sjuksköterskestudenters användning av reflektionsdagböcker.

Naturligvis kommer också seminariet att erbjuda tid för diskussion och erfarenhetsutbyte kring reflektion som pedagogiskt verktyg.

Du kan anmäla dig till seminariet senast den 1 april och om du klickar här kommer du till anmälningssidan där du också hittar mer information om seminariet.

En lyckad konferens

Årets pedagogiska konferens har i veckan ägd rum i Naturvetarhuset. En lyckad konferens med deltagare från många fakulteter. Presentationerna som främst rör universitetspedagogik inleddes av Nils-Erik Wedman, tidigare pedagogisk konsult vid Umeå universitet, ett inspirerande anförande banade vägen för en rad intressanta presentationer.

Anders Fällström, vicerektor för utbildning vid Umeå universitet summerade konferensen och blickade framåt.

Nedan kommer några bilder från konferensen.

Nu är det snart dags för den pedagogiska konferensen!

Den 1-2 mars genomför Universitetspedagogiskt centrum (UPC) i samarbete med Teknisk-naturvetenskaplig fakultet den 10:e pedagogiska konferensen vid Umeå universitet. Konferensens tema, "Reformation, revolution, evolution", leder tankarna till olika sätt som förändringar sker på och vi kommer under konferensen att anknyta till förändringar inom universitetspedagogiken. 1993 hölls den första pedagogiska konferensen och då tycker vi att det är lämpligt att se vad som har hänt med lärandet vid vårt universitet under den tiden."
Mer information återfinns på följande sida: http://www8.umu.se/project/rut/konfwebb/index.php?p=home

Den universitetspedagogiska konferenserna präglas av en hög grad av dialog mellan deltagare och presentatörer. Ett viktigt syfte är att få dela kunskaper och erfarenheter med andra kollegor. Vi har därför fyra former av sessioner vid konferensen: paperpresentationer, verkstäder, runda-bordssamtal samt posters.

Välkommen att anmäla dig och ditt bidrag (http://www8.umu.se/project/rut/konfwebb/index.php?p=reg) senast den 7 februari.

Midvinterns köld är hård - men våren är på väg!

Midvinterns köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma... (V Rydberg, 1881)

Sverige och stora delar av Europa står inbäddad i snö och kyla. Den svenska lärarutbildningen upplever sin värsta vinter någonsin med en minister som tycker det är bra med tuffa tag så att de utbildningsansvariga skärper sig. Är det en bild av det nya utbildningssverige vi ser?

I så fall finns verkligen ett behov av många hängivna och nyfikna lärare som vill beforska sin praktik och studenternas lärande. Högskolepedagogisk forskning och inte minst scholarship behöver vi se mycket mer av. Vi behöver ha en prövande hållning till det vi medverkar i som lärare, vi behöver dokumentera, diskutera och problematisera vårt dagliga arbete tillsammans.

För dig som är medlem i Swednet (nätverk för Sveriges pedagogutvecklare) så finns nu en möjlighet till just detta. Den 28 februari genomförs Swednets Publikationsseminarium på Umeå universitet. Arrangemanget som är ett samarbete mellan Swednet och Universitetspedagogiskt centrum vid Umeå uiversitet ger flera möjligheter till scholarship och inspiration till kul undervisning och spännande lärmöjligheter. Du får bland annat chansen att också delta i vår Universitetspedagogiska konferens som genomförs 1-2 mars.

Så skynda dig nu i ide, ladda batterierna med skinka, glögg, pepparkakor och apelsiner. Sov varmt nedbäddad för när du vaknar är solen tillbaka och alla dina lärarkollegor sugna på samtal, nya perspektiv och en ny vår.

Snön lyser vit på fur och gran, snön lyser vit på taken, endast tomten är vaken.

God Jul & ett riktigt Gott Nytt År
Tomtemor Mona

UPC: Premiär för Virtuell Pedagogisk Resurs 2.0

Virtuell pedagogisk resurs (Viper) är en webbplats där lärare delar med sig av erfarenheter och tips kring högskolepedagogik och undervisning. Viper drivs av Universitetspedagogiskt centrum, men är öppen för bidrag från alla personal vid Umeå universitet.

Viper har i sin senaste version genomgått en stor förändring i både upplägg och innehåll. Nu är innehållet indelat i tre kategorier; information, inspiration och guider, där besökaren kan inspireras att använda en ny metod, få information om nya regler för lärare eller få mer handfast hjälp i form av en steg-för-steg guide. Innehållet spänner i från forumspel och kursutvärderingar till användning av e-möten.

Vi välkomnar bidrag från lärare som vill dela med sig av sina erfarenheter inom det breda området undervisning och lärande i högre utbildning.

Besök Viper här:
http://www.viper.upc.umu.se

Pedagogisk konferenshemsida

Nu lanserar vi vår konferenshemsida inför den pedagogiska konferensen 2011. Därmed öppnar vi för anmälningar och registrering av bidrag.

Arrangör av konferensen är Universitetspedagogiskt centrum i samarbete med den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Umeå Universitet.

Välkommen att anmäla dig och ditt bidrag.

www.konferens.upc.umu.se

Gärna IT, men först rejält prövande förhållningssätt!

Då jag håller föredrag kring IT, lärande och samhällsutveckling brukar jag ibland spela upp en dialog som utspelade sig på telefon 1956. Samtalet sker mellan kommunikationsministern i Sverige och Sveriges ambassadör i USA och innehåller en del där ambassadören får frågan om han tänker gå på några valmöten, då det är presidentval vid tidpunkten för telefonsamtalet. – Man ser dom på ”Television”, det är mycket roligare, svarar ambassadören varpå kommunikationsministern, med en gnutta avundsjuka i rösten, följer upp med att fråga om han tror att valrörelsen kommer att avgöras i ”Television”.

Jag väljer att ha med denna konversation som ett exempel på hur vi närmar oss ny teknik och från början lätt lägger en speciell betydelse, en slags egenvärde, i det nya fenomenet. Efter ett tag slutar vi se på själva tekniken, den blir i sig ointressant och det viktiga blir istället innehållet eller möjligtvis, om man som jag är intresserad av att forska kring IT och lärande, att studera och diskutera konsekvenserna av hur vi använder och förhåller oss till innehållet.

På liknande sett kan vi se hur IT har introducerats inom högre utbildning, där det har varit mycket fokus på att få in ”detta med IT” i undervisningen på olika sätt. Ett starkt skäl för detta har varit att vilja skapa större flexibilitet för studerande. En ökad användning av datorer och internet har skapat möjlighet för många att kunna studera då livspusslet fått många bitar att ta hänsyn till.

Idag är tillgången till IT generellt hög och vi är vana att använda den för att förenkla vår vardag på många olika sätt. Det som nu blir viktigt för oss som arbetar med undervisning inom högskolan blir att ta nästa steg när det gäller IT, att fokusera på hög kvalitet i utbildningen. Inspirerad av en konferens kring Course Redesign som jag var med på i våras blir en viktig utgångspunkt i mitt arbete att understryka vikten av att fokusera på ett prövande förhållningssätt parallellt med en hög användning av IT när det gäller att skapa så bra förutsättningar för lärande som möjligt. Det räcker inte med att kunna hantera enskilda lärplattformars olika verktyg, eller kunna moderera ett möte i Adobe Connect.

Man måste som lärare ha förståelse för dels hur utbildningens olika delar hänger ihop, dels ha kunskap om olika sätt att följa upp och utvärdera vilka effekter de förändringar man gör för att utveckla kursen har. Det gäller, för att förenkla saken, att fortsätta ha forskarhjärnan på i processen med kursutveckling. Detta skulle kunna bidra till att minska på den motsättning som ibland kan ses mellan forskning och undervisning, där prioritering av forskning oftast premieras högre på olika sätt.

Genom att använda samma prövande, akademiska förhållningssätt som används i den egna ämnestraditionen avdramatiseras undervisningsuppdraget. Att vara en bra lärare är varken något man föds till eller förutsätter djupa kunskaper i ämnet pedagogik. Samtidigt får undervisande personal får en ökad förmåga att utveckla bra utbildning utifrån den egna ämnes- och forskartraditionen. Detta betyder också bättre förutsättningar för en förstärkning vad gäller forskningsanknuten undervisning.

I arbetet med att utveckla undervisningen kommer en hög användning av IT vara helt avgörande för att skapa förutsättningar för denna utveckling. Genom att använda IT på olika sätt skapas dels förutsättningar för att underlätta studenternas lärande genom de olika verktygen/applikationerna i sig. Det finns simulationsprogram, visualiseringar, videofilmer och mycket annat som underlättar förståelsen för hur saker fungerar. Men kanske ännu viktigare är de IT-baserade lösningar som möjliggör en omfördelning av resurser inom kursen, t.ex. att förändra examinationsformen från en tentamen där läraren ska rätta alla inlämnade arbeten till en IT-stödd Peer-Reviewlösning där studenterna själva ger varandra feedback. Där kan läraren flytta den tid som frigörs till att ägna den i en annan del av kursen, t.ex. handledning. På så sätt skapas förutsättningar för att studenterna kan få ut mer av kursen, samtidigt som läraren inte får mer arbete.

I detta resonemang blir alltså det prövande förhållningssättet centralt, och IT är avgörande för att kunna höja kvaliteten. Vi ska inte ha IT som utgångspunkt då vi utformar framtidens utbildningar, men vi får ingen utbildning för framtiden om vi inte använder IT.

Utvärderingsväder

Jag är på utvärderingskonferens, The 9th European Evaluation Society International Conference http://http://www.ees2010prague.org/. Nästan 700 deltagare från hela världen och totalt 228 presentationer i olika format. Här möter jag många som arbetar med utvärderingar, de som ser sig som "utvärderare" eller de som utgör de stora inspiratörerna i fältet. Jennifer Greene, Peter Dahler Larsen, Frans Leeuw, Burt Perrin och Helen Simons för att nämna några.

Hur jag än bär mig åt missar jag ändå det mesta. Finns det något sätt att greppa helheten av ett sådant här jätteevenemang? Vilka är de övergripande signalerna? Kan man kanske metaläsa konferensen som en väderlekskarta och se hur utvärderingsvädret är just nu? Jag gör ett försök.

Av 228 presentationer handlar 80 (35%) om utvärdering av sektorspecifika policies och program som regional utveckling, sociala program, arbetsmarknadsprogram och hälsosinsatser. Näst största spår, 68 presentationer (30%) handlar om delaktighet och "empowerment". Resterande utrymme består av presentationer av utvärderingar i "developing and transition economies" (12%), med metodinriktning (12%, etik, guidelines, kompetens) eller relationen utvärdering-politik (11%, där bla genusperspektiv ingår). Vanligt återkommande begrepp är: perspectives, capacity, impact, development och challanges. OK, vilket är då utvärderingsvädret just nu?

En intensiv ström av myndighetsstyrda och politiskt motiverade utvärderingsinsatser - new public management, kontroll och value for money. Men till det också en uppfriskande vind av insikt om utvärdering som ett hantverk eller "art" (inte "science" i meningen objektivitet, normativitet och rationalitet), vikten av värdepluralism samt behovet av medborgares/utvärderades perspektiv och delaktighet. Vinden åtföljs av soliga stunder av metodreflektion/-kritik, vikten av att anpassa utvärderingar till sammanhang (tid, plats, kultur, kön och klass) och behovet av mer kunnande och erfarenhet hos många om utvärdering.

Nu är det bara att klä sig för detta väder och ge sig ut i utvärderingspraktiken.

Hälsningar från Prag
Mona