Universitetspedagogisk konferens

På den 8:e universitetspedagogiska konferensen som hölls för drygt ett år sedan hölls ett trettiotal presentationer och lockade en liten, men entusiastisk skara av pedagogiskt intresserade lärare vid Umeå universitet. Totalt sett registrerades mer än 350 besök på de olika presentationerna. Sammanställningen av de inkomna bidragen har av olika skäl tagit mer tid än beräknad, men snart kommer konferensrapporten ut från tryckeriet. Det är en spännande rapport som innehåller artiklar från närmare tjugo presentationer som hölls på konferensen samt några sammanfattningar som alla nu kan läsa och låta sig inspireras av.

Det är en svår om inte omöjlig uppgift att fånga in och sammanfatta alla konferensbidrag och allt som avhandlades på konferensen, men gemensamt för dessa är dock att alla ansluter på ett eller annat sätt till det gemensamma temat för konferensen; Insikter, Avsikter, Utsikter. Artiklarna presenterar de avsikter som lärare och forskare haft med att driva olika projekt, genomföra workshops eller seminarier för att engagera studenterna, föra in nya perspektiv, öka genomströmningen i kurser osv. Det är en mångfald av avsikter som alla på sitt sätt ansluter till ambitionen att föra det pedagogiska utvecklingsarbetet vidare. Konferensdeltagarna presenterar och sammanfattar insikter som de hämtat från stora som små projekt, verksamheter och förändringsprocesser som de varit med och initierat eller genomfört. Här presenteras både sådant som fungerade väl och sådant som inte blev så som man hade tänkt eller förväntat sig.

Varje erfarenhet visar sig dock vara en värdefull insikt som konferensdeltagarna vill dela med sig till kollegorna på lärosätet. En av de insikter som lyfts fram särskilt berör en av de stora förändringar som svenska lärosäten har varit med och genomgått under de senaste åren, det vill säga Bolognaprocessen. Erfarenheterna från arbetet med detta projekt är varierande och institutionerna visar sig ha haft olika beredskap för att genomdriva såväl innehållsmässiga som pedagogiska förändringar av utbildningarna utifrån Bolognaprocessen. En sak framkommer dock på ett tydligt sätt, nämligen att flera av konferensdeltagarna understryker vikten av att kunna medverka i sådana forum där de får tillfälle att utbyta erfarenheter, dela med sig bekymmer, problem, fallgropar men också ljuspunkter och goda exempel som de stött på.

Det framkommer att utsikterna för att utveckla det pedagogiska utvecklingsarbetet ökar när lärare och forskare kan träffas över ämnes- och fakultetsgränser. Denna uppfattning ligger i linje med syftet bakom de återkommande universitetspedagogiska konferenserna, det vill säga att skapa ett forum där lärare och forskare vid Umeå universitet träffas över ämnes- och fakultetsgränserna för att berika varandra med sina insikter, avsikter och utsikter.

Tack alla ni som bidrog och delade med er av era erfarenheter.

Välkommen tillbaka 2009!

PS. Håll utkik efter konferensrapporten. Den kommer snart.

Att träna kritiskt tänkande

Vad innebär det att tänka kritiskt? Hur tränar vi våra studenter i kritiskt tänkande? Hur kommunicerar vi det kritiska tänkandet till studenter?

Universitetets klassiska uppgift är att skapa förutsättningar för att studenter utvecklar ett kritiskt tänkande, tillika formulerat i högskolelagens portalparagraf (§8): Att universitetsutbildningen ska ge studenterna ”förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar”.

När jag samtalar med studenter om kritiskt tänkande, brukar jag utgå från en avhandling i filosofi av Jan Willner från 1986, med titeln Kritisk granskning (Thales). Där beskriver Willner tre områden där kritiskt tänkande är synnerligen värdefullt.

”Det första är då det gäller intellektuella benägenheter som manifesteras i att man själv försöker ta reda på hur saker egentligen förhåller sig; motsatsen är en benägenhet att passivt acceptera påverkan.

Det andra är då det handlar om beredskapen att ompröva och att söka alternativ; sådan beredskap saknas hos dogmatiker och auktoritetsberoende.

Det tredje området är vid nyttjandet av metoder som gör det möjligt att underkänna svaga påståenden och resonemang; här är godtrogenhet parad med okunnighet motsatsen.” (Willner 1986, s 3.)

Det är en bra början. Vi känner igen honnörsorden från förnuftets kyrka: att aktivt söka det sanna, ständigt vara beredd att ompröva sina ställningstaganden och att ”the force of the better argument” gäller. Argument slår auktoritet.

Dessa utgångspunkter kan sedan tillämpas på i stort sett vilket exempel eller fall som helst. I träningssyfte under ett undervisningspass eller vid studenters mer skarpa arbeten, som exempelvis vid uppsatsarbeten.

Pedagogisk karriärväg

Förra veckan blev Mälardalens högskola först i landet med att erbjuda sina lärare en pedagogisk karriärväg där de premieras för att de är skickliga pedagoger.

Tanken är att lärare kan ansöka om att få sin pedagogiska skicklighet prövad enligt kriterier kopplade till en pedagogisk kompetensstege. Underlaget som bedöms är en pedagogisk meritportfölj. Även här vid Umeå universitet används pedagogiska meritportföljer för att dokumentera pedagogiska meriter, men inte för samma konkreta syfte som vid MdH.

I MdH:s modell delas karriärvägen upp i tre steg – den första nivån är behörig lärare, den andra meriterad lärare och den tredje nivån tituleras excellent lärare. De titlar som används inom karriärvägen är ett komplement till de traditionella akademiska titlarna adjunkt, lektor och professor. Man kan alltså avancera i två karriärvägar samtidigt, och en bonus är att båda är kopplade till löneutvecklingen!

Rektor vid MdH säger att ”Den pedagogiska karriärvägen är av strategisk vikt för att börja åtgärda den stora skillnaden i meriteringsvärde mellan forskningsmässiga och pedagogiska meriter.” Och, visst är detta ett gott initiativ för att höja det pedagogiska meritvärdet. Framför allt är det viktigt att visa att DET GÅR att bedöma pedagogisk skicklighet, i flera nivåer.

En viss misströstan tränger sig ändå på: vad är dessa titlar egentligen värda? Varför tillskapa alternativa karriärvägar när det faktiskt redan finns en befordringsväg på pedagogiska meriter (från adjunkt till lektor baserad på särskild pedagogisk skicklighet). Svaret är enkelt - det befintliga systemet funkar inte, de kända karriärvägarna är stängda för duktiga lärare.

Men nu kanske det händer något! De kriterier som MdH tagit fram för pedagogisk skicklighet är oerhört viktiga och efterlängtade. Plötsligt kan vi kanske sätta ord på vad grundläggande eller särskild pedagogisk skicklighet är! Tack Mälardalen!

/Katarina Winka

PS Välkommen till en inspirationsdag kring pedagogisk skicklighet den 3 april! larare_inbjudan.pdf

UPC Verkstäder vt-08

Dags att ladda batterierna med nya kunskaper och färdigheter? Utöver UPC´s ordinarie kursutbud erbjuds undervisande personal vid Umeå universitet platser på följande verkstäder under vt-08:

• Från Campus till nät - och tillbaka, 19/3, 13/5
  ”Från Campus till nät – och tillbaka” är en endagsverkstad som vänder sig till de som vill använda sig av IKT till stöd för lärande. Verkstaden handlar inte om att lära sig olika tekniska applikationer utan fokuserar på hur du som lärare vill jobba pedagogiskt för att uppnå kursens mål och förväntade studieresultat. Genom att koncentrera dagen kring önskade lärprocesser, oavsett om det sker via nätet eller på campus kan vi tillsammans hitta nya möjligheter och tillämpningar av dagens och morgondagens IKT.
  Läs mer
  


• E-möten , 17/3
  Genomgång av begreppen nätbaserade möten och E-möten och användningsområden. Praktiskt få prova och lära sej att kommunicera med olika e-mötesplattformar. Vi tar även upp rekommendationer på användningsområden e-möten samt val av kamera och ljudtillbehör.
  Läs mer
  


• Podcasting, 12/3
  Vad är Podcasting och hur fungerar det? Verkstaden syftar till att öka kunskaperna om användning av ljud och bild och hur det kan användas i undervisning/informationssyfte med särskilt fokus på Podcastproducer.
  Läs mer
  


• Ljud & video på nätet, 8/5
  Workshop under en heldag. Förmiddagen börjar med ett introduktionspass. Vad är Ljud o video på Internet? Under eftermiddagen skapar vi egna inspelningar och publicerar dem på internet. Läs mer
  



• Lärplattformar, 11/3, 17/4
  Verkstaden syftar till att ge en introduktion till nätbaserat lärande i teori och praktik i första hand via arbete i den nuvarande universitetsgemensamma lärplattformen PING PONG, men med utblickar mot två andra lärplattformar, Moodle och Sakai. Läs mer
  


• Att examinera utifrån förväntade studieresultat, 23/4, 15/5
  En verkstad där du utvecklar handlingsberedskap att skapa examinationer som utgår från förväntade studieresultat. Det praktiska arbetet under verkstaden utgår från kursdeltagarnas kursplaner.
  För mer information kontakta Margareta Ehardsson
  För anmälan kontakta Lena Sandström
  


• Att skapa och använda en pedagogisk meritportfölj, 10/4, 4/6
  Vi kommer att titta på de krav och riktlinjer för dokumentation och bedömning av pedagogiska meriter som finns vid Umeå universitet och några andra lärosäten, samt diskutera vad pedagogisk skicklighet är. Du kommer också att få tips och erfarenheter som underlättar när du ska dokumentera dina egna pedagogiska meriter. Under dagen ges du möjlighet att dels skapa en individuell struktur för din meritportfölj samt att börja utveckla några av de dokument som du vill ska finnas där.
  För mer information kontakta Thomas Fritz
  För anmälan kontakta Lena Sandström
  


• Blogg/Wiki, 2/4
  ”Wiki och Blogg” är en endagsverkstad som vänder sig till de som vill använda sig av IKT till stöd för lärande. Verkstaden tar upp möjligheterna med Wiki och Blogg som är två tjänster i det man kallar Web 2.0. Med Wiki och Blogg får nu användarna en större möjlighet att styra och påverka innehållet på nätet, ex genom att kunna lägga fram egna tankar och ideer (Blogg) eller att flera kan skapa gemensamma dokument och resurser på nätet (Wiki) Under worshopen blandas teori och diskussioner med praktiska inslag runt Bloggar och Wikis. Läs mer



• Kollaboration på nätet, 14/5, 28/10, 25/11
  Vill du främja en aktiv dialog mellan dina studenter på nätet? Skapa en trygg lärgemenskap som möjliggör kollaborativt arbete? Under denna heldagsworkshop blandas praktiska råd med diskussioner om hur du kan utveckla och genomföra olika aktiviteter på nätet. För mer information kontakta Claire Englund



• Mobilt lärande, 28/5
  De flesta lärare och studenter har idag tillgång till mobiltelefon. Det sker också en stor utveckling på nya tjänster och funktioner för mobila enheter. Under workshopen blandas teori och diskussioner med praktiska inslag runt användningen av mobiltelefonen i olika undervisningssituationer. Läs mer

En rumpnisses funderingar...

"Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolans personal och studenterna" (1 kap 4§ i Högskolelagen). Efter en titt i olika ordböcker blir det klart att ordet gemensam innebär: tillhör flera, brukas av flera (på en gång), ömsesidig.

I Policy för studentinflytande vid Umeå universitet står vidare: "all verksamhet som rör utbildning vid universitetet ska baseras på samarbete mellan universitetets personal och studenter. Detta samarbete ska i sin tur bygga på en strävan till ömsesidigt förtroende och ansvarstagande". Jag ser framför mig lärare och studenter som tillsammans sitter ner och samtalar om undervisningen, lärande, att studera på universitetet, förväntningar, realiteter och drömmar. De ser och lyssnar på varandra, frågar och kommer med förslag.

Vaffor i hela friden genomförs då de flesta kursutvärderingar som enkäter, gärna standardiserade för en hel fakultet (- för det är effektivt och spar tid)? Standardiserade enkäter som ibland används för att jämföra olika kurser (??) och för att ”betygsätta” lärare. Studenterna får frågeformuläret i handen i slutet av kursen, kanske i samband med tentamen och frågorna är definierade av läraren eller den kursansvarige, ibland i samarbete med någon enstaka studeranderepresentant, men allt oftare utifrån Högskoleverkets bedömningskriterier.

Någon återkoppling är inte lätt att få till, studenterna har ju redan gått vidare till nästa kurs men resultatet är tänkt att komma till nytta i nästa kurs. Som har helt andra studenter……… Och på grund av att lärare blir otrevliga mot studenter som varit kritiska i sina kursutvärderingar har universitetet i Regelsamling för grundutbildning nu bestämt att: "normen skall vara att kursutvärderingar genomförs anonymt".

Kan du se något gemensamt, någon ömsesidighet eller samarbete, förtroende och ansvarstagande? Jag kan inte det. Jag undrar bara - vaffor gör di på detta viset?