torsdag 15 januari 2009

Att skriva betygskriterier, del 1

Alla konstruerar vi och tillämpar betygskriterier när vi examinerar. Hur skulle vi annars kunna bestämma betyg? Frågan är om vi gör detta enbart för oss själva när vi examinerar, eller om vi också skriver ned dem och gör kriterierna officiella. Vanligast, enligt min uppfattning, är att betygskriterier sällan görs officiella och delas ut till studenter inför kursen.

Vid Stockholms universitet har man beslutat att till alla kurser och kursmoment skall finnas ett kursdokument - ej att förväxla med kursplan - som bland annat beskriver de betygskriterier som läraren avser att tillämpa vid examinationen. Detta dokument ska finnas tillgängligt vid kursstart.

Vilka fördelar kan finnas med att ange och förbinda sig till explicita betygskriterier på förhand? Några exempel är att skapa bättre förutsättningar för konsekventa bedömningar och därmed undvika risken för godtycke, att undvika att anamma ett omedvetet relativt bedömningssätt inom studentgruppen, att minska risken för att bedömningarna påverkas av ovidkommande faktorer och att underlätta när vi ska kommunicera våra bedömningar vid tentamensgenomgångar för att ge studenter återkoppling på deras prestationer.

Vilka är nackdelarna? Riskerna med explicita betygskriterier är i stort desamma som riskerna med alltför explicita förväntade studieresultat. Ju tydligare FSR och betygskriterier vi formulerar, desto större är risken för att studenter anammar ett instrumentellt förhållningssätt till sina studier. Det finns också en risk att betygskriterierna i sig formuleras instrumentellt med ett färdigpaketerat material, så att det blir svårare att uppnå Högskolelagens 8 § kring studentens självständiga problemlösningsförmåga och kritiska förhållningssätt. Risken är också att alltför tydliga betygskriterier missgynnar studenters utveckling av förmågan att göra egna kvalitetsbedömningar av eget och andras studieresultat.

Finns det andra för- och nackdelar? Kommentarer är välkomna.

Det gäller, som jag ser det, att finna balansen mellan alltför explicita och instrumentella betygskriterier och alltför generella och intetsägande kriterier, så att fördelarna med tydliga betygskriterier överväger dess eventuella nackdelar.

I nästa inlägg avser jag att resonera kring just denna balans i arbetet med att formulera konkreta betygskriterier.

----------------
Att skriva betygskriterier, del 2, del 3, del 4.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Av någon anledning hamnade min kommentar under fel inlägg... Jag menade att det skulle ligga här (under "Att skriva betygskriterier").
Jag rekommenderar att läsa Rust, Price & O'Donovan (2003), "Improving Students’ Learning by Developing their Understanding of Assessment Criteria and Processes". Assessment & Evaluation in Higher Education, Vol. 28, No. 2, pp. 147-164.
Artikeln är tillgänglig via UBs databaser.

P O Ågren sa...

Dan, jag tackar så mycket för referensen. Den låter intressant och ska kollas upp.

P O Ågren sa...

Artikeln som Dan Frost rekommenderar ovan finns också att ta hem i pdf-format här.