Nu är det dags att titta in på UPCs websidor och anmäla dig till vårens högskolepedagogiska kurser. Det finns nio kurser att välja bland, varav två på engelska. Det går bra att anmäla sig till de engelska kurserna även om du är svensktalande. Att gå en högskolepedagogisk kurs på engelska är att slå två flugor i en smäll: träna engelska samt lära sig högskolepedagogik inom något tema. De som inte talar svenska har dock förtur till de engelska kurserna.
En nyhet är kursen Teorier om lärande. Detta är en efterlängtad fördjupningskurs kring olika teorier om lärande som på något sätt har påverkat eller påverkar de uppfattningar om lärande som råder idag. Under kursen kommer du också att få arbeta med din egen syn på lärande och på vilket sätt den kan tänkas påverka din undervisning.
Om du anmält dig till någon kurs nyligen har du säkert märkt att vi bytt till ett nytt anmälningssystem. Du loggar in med hjälp av din CAS användare och en del uppgifter finns redan ifyllda i formuläret. Antagningsbeskedet skickas ut via anmälningssystemet och du går själv in i dina sidor och accepterar eller tackar nej till din kursplats. Systemet är inte helt perfekt än, men det förbättras hela tiden.
Vi ses i vår, eller redan i höst!
/Katarina, UPC
fredag 30 september 2011
fredag 9 september 2011
Varför är det så svårt att skriva om undervisning?
Denna fråga har dykt upp i mitt huvud vid flera tillfällen. Vid en konferens i juni 2011 mötte jag ytterligare en person som funderar över detta, nämligen Helen Sword från University of Auckland på Nya Zealand. Helen genomförde en workshop med rubriken ”Developing Academic Writing” på konferensen, där hon även presenterade resultat från sin pågående forskning.
Det verkar finnas en allmän konsensus inom akademin kring vad ”en bra akademisk skribent” kännetecknas av. Det är en person som kan uttrycka sig på ett klart och koncist sätt, skriver kreativt och med en personlig touch, entusiasmerar läsaren och anpassar texten till målgruppen, använder exempel och illustrationer, undviker alltför ämnesspecifika termer och får texten att bli en medryckande berättelse.
Den del av dessa egenskaper känns igen från litteraturen kring vad som karaktäriserar en skicklig lärare i mötet med studenterna. Det handlar om att vara tydlig men samtidigt intressant, att vända sig till målgruppen och kommunicera på flera olika sätt. Helen Sword har undersökt hur vetenskapliga artiklar inom högre utbildning är skrivna, och har utgått från definitionen av hur ”en bra akademisk skribent” skriver.
Jag hade förväntat mig att utbildningsvetenskapliga artiklar skulle sticka ut (i positiv bemärkelse) genom att vara inspirerande, med tydligt formulerade frågeställningar och resultat samt kreativa exempel och illustrationer. Men, Helen Sword fann att förvånansvärt få texter uppfyllde dessa kriterier! Tvärtom så verkade det finnas en övergripande, tillrättalagd skrivkultur där ingen vågar sticka ut. Idealbilden av den ”bra akademiska skribenten” var sann i teorin, men få vågade tillämpa den i praktiken.
Att skriva annorlunda kan definitivt vara en risk, vårt vetenskapliga publiceringssystem med peer review granskning är en starkt likriktande kraft. Men att skriva annorlunda är även en chans att synas och få fler och nya läsare. Enligt Helen Sword är det vår plikt att skriva så intressant som vi bara kan:
”We owe it to our colleagues, our students, our institutions and, yes, to ourselves to write as the most effective teachers teach: with passion, with craft, with care and with style.”
Helen Sword besöker UPC 19 – 21 september och håller ett seminarium och en verkstad kring akademiskt skrivande. Med hennes stöd kanske vi vågar skriva annorlunda, och bättre!
/Katarina Winka
Litteraturtips:
Sword, Helen (2009) 'Writing higher education differently: a manifesto on style', Studies in Higher Education, 34: 3, 319 — 336.
Det verkar finnas en allmän konsensus inom akademin kring vad ”en bra akademisk skribent” kännetecknas av. Det är en person som kan uttrycka sig på ett klart och koncist sätt, skriver kreativt och med en personlig touch, entusiasmerar läsaren och anpassar texten till målgruppen, använder exempel och illustrationer, undviker alltför ämnesspecifika termer och får texten att bli en medryckande berättelse.
Den del av dessa egenskaper känns igen från litteraturen kring vad som karaktäriserar en skicklig lärare i mötet med studenterna. Det handlar om att vara tydlig men samtidigt intressant, att vända sig till målgruppen och kommunicera på flera olika sätt. Helen Sword har undersökt hur vetenskapliga artiklar inom högre utbildning är skrivna, och har utgått från definitionen av hur ”en bra akademisk skribent” skriver.
Jag hade förväntat mig att utbildningsvetenskapliga artiklar skulle sticka ut (i positiv bemärkelse) genom att vara inspirerande, med tydligt formulerade frågeställningar och resultat samt kreativa exempel och illustrationer. Men, Helen Sword fann att förvånansvärt få texter uppfyllde dessa kriterier! Tvärtom så verkade det finnas en övergripande, tillrättalagd skrivkultur där ingen vågar sticka ut. Idealbilden av den ”bra akademiska skribenten” var sann i teorin, men få vågade tillämpa den i praktiken.
Att skriva annorlunda kan definitivt vara en risk, vårt vetenskapliga publiceringssystem med peer review granskning är en starkt likriktande kraft. Men att skriva annorlunda är även en chans att synas och få fler och nya läsare. Enligt Helen Sword är det vår plikt att skriva så intressant som vi bara kan:
”We owe it to our colleagues, our students, our institutions and, yes, to ourselves to write as the most effective teachers teach: with passion, with craft, with care and with style.”
Helen Sword besöker UPC 19 – 21 september och håller ett seminarium och en verkstad kring akademiskt skrivande. Med hennes stöd kanske vi vågar skriva annorlunda, och bättre!
/Katarina Winka
Litteraturtips:
Sword, Helen (2009) 'Writing higher education differently: a manifesto on style', Studies in Higher Education, 34: 3, 319 — 336.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)