tisdag 25 september 2007

Vad universitetslärare kan lära av studier av bin

En av mina vetenskapliga favoritförfattare är Johan Asplund, professor emeritus i socialpsykologi vid Lunds universitet. Jag läste hans bok Avhandlingens språkdräkt (Bokförlaget Korpen, Göteborg) som kom ut 2002 i helgen och hittade där många intressanta tankar. I boken skriver Asplund bland annat om nobelpristagaren Karl von Frisch. Von Frisch skrev en bok med titeln Binas liv där han bland annat visar att bina har ett eget språk med vilket de kommunicerar med varandra. Om honom skriver Asplund följande på sidorna 94-95:

Hos von Frisch finns inga inslag av teori, i varje fall inte av sådana intellektuella konstruktioner som sociologer betecknar som teori. Men det betyder naturligtvis inte att framställningen i Binas liv skulle vara på något sätt oreflekterad. Läsaren delges enbart empiri, ingen teori, men det rör sig om en genomreflekterad empiri. Framställningen är ett resonemang som steg för steg drivs allt längre och djupare i olika riktningar.

Genom hela boken går observation och resonemang hand i hand och det kan ofta vara svårt att avgöra var det ena slutar och det andra börjar. Det handlar inte om att bara lyfta på locket till en bikupa och se efter vad som pågår. Utan inträngande resonemang hade von Frisch inte kunnat veta vad han skulle observera och hur han skulle göra det. /…/ Observationer leder till resonemang som leder till nya observationer. Det ena slipas mot det andra och bina tvingas avge allt mer specifika svar angående sina egenheter. Vad som bör betonas är att oteoretisk empirisk verksamhet av denna art ingalunda är någon passiv åskådarverksamhet. Det handlar om någonting ytterst aktivt och vaket, om en verksamhet där observans och tanke kan se ut som två sidor av samma sak
.”

När jag läste detta slog det mig att denna beskrivning ligger nära det som kallas ”Scholarship of teaching and learning”. Något förenklat kan det begreppet sägas stå för ett forskande och reflekterande förhållningssätt till det vi gör som universitetslärare. Genom att, med empiri från vår egen undervisning, reflektera över det vi gör som lärare kan vi se nya saker i vår undervisning, saker som vi kan fortsätta att reflektera över. Kanske hittar vi också, liksom von Frisch, ett eller flera mönster i det som görs. Dessa mönster kan kanske hjälpa oss att förstå vad det är att vara lärare på ett universitet och hur vi skulle kunna utvecklas som sådana.

Men vi ska inte bara reflektera för vår egen skull. Det är lika viktigt att vi delar med oss av våra reflektioner så att de kan kritiskt granskas av andra. Härigenom kan vi också bidra till att andra kan se nya saker. Vi får också hjälp att se vår egen verksamhet med andra ögon. Till detta behöver vi forum för att presentera egna och presenteras för andras tankar. UPC arrangerar vartannat år en pedagogisk konferens, den senaste gavs i februari i år, som är ett lämpligt forum för dessa presentationer och diskussioner.

Ett annat sådant forum är den nationella konferensen NU2008. Det är en konferens som arrangeras av NSHU och som kommer att äga rum i Kalmar i maj 2008. Jag tycker att du ska ta chansen att vara med på den konferensen. Kanske du till och med har ett eget bidrag som du kan presentera. Inlämningstiden för bidrag till konferensen är förlängt till den 1 november så än finns det chans att skriva och skicka in.

Men varför inte börja där vi står. Det forskande och reflekterande förhållningssättet kan börja på institutionen, till exempel som en del av vår pedagogiska kompetensutveckling. Vi kan dela med oss av våra tankar till våra närmaste kollegor, diskutera dem över en kopp kaffe eller vid några interna seminarier och tillsammans med dem se nya mönster i vår undervisning. För visst är det väl så att det är lättare att utvecklas tillsammans med andra än helt och hållet på egen hand?

torsdag 20 september 2007

Projekt under luppen

Tänk att det kan vara kul att bli granskad! Själv upplevde jag det imorse då projekt 10 och 17 i universitetets handlingsplan diskuterades tillsammans med uppdragsgivarna, dvs universitetets rektorer. Vi fick godkänt på båda projekten som UPC ansvarar för, och det känns extra bra att rektorerna ser detta som två mycket viktiga projekt. Båda handlar om att utveckla våra lärares pedagogiska kompetens och projekt 17 speciellt om lärarnas pedagogiska IKT kompetens.

Ni kanske redan har märkt att det börjar hända en del på universitetet med anledning av dessa projekt? På UPC:s kurser används och diskuteras IKT allt mer, och redan nästa år kommer vi att börja lägga om vårt kursutbud. Syftet är att kunna erbjuda universitetspedagogisk utbildning som både motsvarar verksamhetens behov och överensstämmer med nationella riktlinjer. Det kommer bland annat att bli fler kurser på engelska, i engelska och om att undervisa på engelska, dessutom kommer IKT att integreras ännu tydligare i kurserna.

Åter till glädjen att bli granskad. Jag har talat med flera lärare, studierektorer och programansvariga på senaste tiden med anledning av att jag gjort en uppföljning av det pedagogiska handlingsprogrammets implementering. Även om alla inte använt handlingsprogrammet vid det pedagogiska arbetet så var många glada att få frågan: På vilket sätt har det pedagogiska handlingsprogrammet givit avtryck i den pedagogiska verksamheten vid er fakultet/enhet/institution? Det finns så många goda exempel ute i verksamheten, och så få möjligheter att faktiskt få berätta vad man gör!

Är ni intresserade av goda exempel så missa inte Högskoleverkets Kvalitetskonferens den 10-11 oktober. Umeå universitet är värd för konferensen och du kan anmäla dig här.

Nu ska jag ta mig en promenad i det fina höstvädret. Till veckan flyttar halva UPC tillbaka in i den nyrenoverade korridoren där CUT satt förut. Välkommen att titta in!

torsdag 13 september 2007

Här och där på samma gång

Graden av flexibilitet, eller oflexibilitet, har gjort sig märkbar för mig denna vecka. Jag har tillbringat två vaknätter på sjukhuset med en ledsen son med en trasig arm, som var oflexibel nog att gå av. Den är nu lagad genom operation och sonen har det ganska bra i sin sjukhussäng med godis samt en DVD-försedd TV att titta på.

Jag å min sida kan ligga på sängen bredvid och använda datorn för att skriva på en text som ska vara färdig nästa vecka. Jag kan läsa sparad mail och göra utkast till svar i pauserna mellan matning eller läsning av Bamse. Jag kan både vara närvarande förälder och närvarande på jobbet. Ja, inte i fysisk form, men jag kan utföra mina arbetsuppgifter ganska hyggligt.

Tillgången till ny teknik betyder mycket för att vårt liv blir mer flexibelt. Men jag undrar om inte det finns andra saker som också betyder mycket för att vi idag gör mer som det passar oss. Kan det vara så att betydelsen av de konstitutionella hierarkier vi hade bara för några decennier sedan, jag tänker på staten och kyrkan, har minskat och ersatts av något annat, något som mer bejakar individens behov och önskningar?

Något har iallafall hänt, eftersom vi föräldrar kan vara närvarande hos vår son under hela hans sjukhusvistelse - något som var relativt ovanligt, och kanske till och med förbjudet för inte allt för länge sedan? Den förändringen har antagligen väldigt lite med den tekniska utvecklingen att göra, även om den senare är guld värd för både plikttrogna och omsorgsfulla föräldrar. ;-)

Veckans webbtips: Learningnet.se Om innovativt lärande inom högre utbildning.

måndag 3 september 2007

Äntligen terminstart!

Välkomna tillbaka alla kollegor vid Umeå universitet. Hoppas sommaren har varit lång och skön och att just du lyckades pricka in några soliga dagar på din ledighet.

Bland byggarbetare och traktorer fylls nu åter vårt campus med studenter. Klassrum och korridorer blir lite livligare, lite färggrannare och i ärlighetens namn mycket roligare att vara i när alla härliga studenter tar sig ton. Även våra digitala lärmiljöer befolkas av ett stort antal kunskapstörstande individer då distansstuderande är den grupp studenter som fortsätter öka även denna termin. Det är en verklig utmaning att även få våra distansare att känna sig som en del av Umeå universitet. Men den utmaningen tar vi, eller hur!

Hösten på UPC är fylld av kurser - som vanligt. Vi på UPC jobbar även vidare med diverse konsultuppdrag samt med två stora projekt (10 & 17 ur Handlingsprogrammet), ni vet de där projekten som ska ta lärarna vid Umeå universitet till högre höjder när det gäller universitetspedagogisk utbildning ;-) . En del av dessa projekt handlar om att se över och omarbeta hela vårt kursutbud. Vi rekommenderar därför alla som behöver komplettera en kurs hos oss att kika i sin kalender och försöka hitta en lucka att göra detta under hösten/våren 07/08.

Slutligen vill vi på UPC rikta ett stort GRATTIS till de tre projekten från Umeå universitet som lyckades få medel av NSHU för sina tvååriga pedagogiska utvecklingsprojekt:
* Examination på nätet, Agneta Hult, pedagogiska institutionen
* Nätverk för kvalitet i avancerade kurser, Svante Norrhem, institutionen för historiska studier
* Processbaserad bedömning genom blended learning, Brian Hudson, interaktiva medier och lärande (IML)

Vi följer dessa projekt med spänning!

Det var allt från mig.
/Eva Svedmark

PS. Nästa vecka bloggar Thomas Fritz.