På konferensen ”Framtiden för OER i Sverige, policy och praktik” på KTH den 8-9 februari, så konstaterades från flera håll att utvecklingen av OER/öppna lärobjekt i Sverige går trögt.
Internationellt verkar det däremot gå framåt med stormsteg. Enligt ”The Horizont report 2010” , så förväntar man sig att både produktion och användning av OER/öppna lärobjekt skall tillhöra vardagsarbetet inom den närmaste 12-månadersperioden (se t.ex. sidan 6).
Även om vi accepterar att det finns en pågående trend med ökad utveckling av OER/öppna lärobjekt, så finns det hinder på vägen som måste lösas, som t.ex. äganderätt, databaser (repositorier), kvalitetsaspekter, meriteringssystem med mera, se t.ex. sidan 12 i Enligt ”The Horizont report 2010” och sidan 7-8 i Marit C. Synnevåg, Deling av digitale læringsressurser i høyere utdanning; En caseanalyse. Norgesuniversitetets skriftserie nr. 1/2008.
Det finns med andra ord ett flertal sätt att driva på utvecklingen av OER/öppna lärobjekt, MEN som jag ser det är åtgärderna ensidigt inriktade mot ökad PRODUKTION.
VAR FINNS ANVÄNDAREN?
Utan att på något sätt ha lagt ner min själ för att hitta olika aspekter på användandet av OER/öppna lärobjekt, så snubblade jag snarast över en undersökning om lärobjekt i högre utbildning (Lärobjekt. Kännedom och spridning vid landets lärosäten 2008 - Resultat från undersökning, Johan Fridell & Joakim Falkäng).
På sidan 9 konstateras att ’Lärobjekt delas mellan lärare och även i blygsam skala mellan lärosäten. Största skillnaden är att respondenterna uppger att lärobjekten nu arkiveras i gemensamma system.’.
Jag tolkar detta som att lärarna kan spara tid samt få det kvalitativa material de önskar om de går till en ”känd” källa. Att leta i stora databaser, samt granska kvaliteten på respektive material tar tid, så det bör bli en avvägning mellan att leta på nätet eller att skapa själv för att optimera tiden man fått till förfogande för förberedelser inför undervisningen. Tar det för lång tid att leta på nätet, så antar jag att läraren själv skapar sitt lärobjekt, allra helst som det i dagsläget är förhållandevis enkelt att skapa lärobjekt.
Kan man tänka sig att användandet av OER/öppna lärobjekt ökar om databaserna (repositorierna) innehåller specifika lärobjekt? Att t.ex. svenska högskolor och universitet skapar en databas för Biologi A, Historia A, bilder av celler och organeller etc? Det vill säga ”kända” och kvalitetssäkrade lärobjekt, där kontaktuppgifter finns för varje lärobjekt för att möjliggöra en kommunikation och diskussion kring lärobjektet?
Drivkrafter för att öka produktionen av OER/öppna lärobjekt är t.ex., tillgång till tid och pengar för skapande, samt att det skapade objektet ger pedagogisk merit. Vilka drivkrafter finns det för att ANVÄNDA OER/öppna lärobjekt och varför används inte OER/öppna lärobjekt i lika stor omfattning som skapandet av OER/öppna lärobjekt?
2 kommentarer:
Ja, inte vet jag, men Internet är stort och att hitta något användbart svårt. Jag gissar att studenterna vänder sig till Wikipedia och Youtube för sina egna "lärobjekt".
Jag också hört att studenterna själva letar efter lärobjekt i öppna repositorier utan att läraren på kursen uppmanat dem att göra det. Studenterna går alltså "förbi" läraren för att själv söka kunskap om ett ämnesområde. Vad händer då?
För att lärare ska göra sina LO (lärobjekt) till ÖLO behövs det nog enkla och tydliga stödfunktioner. Dels ska det vara enkelt för lärarna att markera hur de vill dela (CC-märkning) dels ska det vara enkelt att kunna ta bort ÖLO som man känner har blivit inaktuella.
Och när det är mer än en person som medverkat vid produktionen – hur ser ägandeförhållandena ut? Hur skrivs ett kontrakt mellan de som är med och skapar ett visst ÖLO så att det inte uppstår onödiga tvister.
Behövs det ett DiVA för ÖLO? Kan DiVA anpassas för att även inkludera ÖLO?
Eller behövs det en särskild sajt för detta?
OM man lägger till en ny kategori i DiVA för just ÖLO / OER så blir det ju lätt att söka fram
Idag finns det på sidan OER-resurser i Nätverket för IT i högre utbildning http://www.ithu.se/?page_id=228 en lista med länkar varav 3 går till svenska initiativ; Kunskapsnavet, Lektion.se, Lärobjekt.se .
Skicka en kommentar