Pedagogisk karriärväg

Förra veckan blev Mälardalens högskola först i landet med att erbjuda sina lärare en pedagogisk karriärväg där de premieras för att de är skickliga pedagoger.

Tanken är att lärare kan ansöka om att få sin pedagogiska skicklighet prövad enligt kriterier kopplade till en pedagogisk kompetensstege. Underlaget som bedöms är en pedagogisk meritportfölj. Även här vid Umeå universitet används pedagogiska meritportföljer för att dokumentera pedagogiska meriter, men inte för samma konkreta syfte som vid MdH.

I MdH:s modell delas karriärvägen upp i tre steg – den första nivån är behörig lärare, den andra meriterad lärare och den tredje nivån tituleras excellent lärare. De titlar som används inom karriärvägen är ett komplement till de traditionella akademiska titlarna adjunkt, lektor och professor. Man kan alltså avancera i två karriärvägar samtidigt, och en bonus är att båda är kopplade till löneutvecklingen!

Rektor vid MdH säger att ”Den pedagogiska karriärvägen är av strategisk vikt för att börja åtgärda den stora skillnaden i meriteringsvärde mellan forskningsmässiga och pedagogiska meriter.” Och, visst är detta ett gott initiativ för att höja det pedagogiska meritvärdet. Framför allt är det viktigt att visa att DET GÅR att bedöma pedagogisk skicklighet, i flera nivåer.

En viss misströstan tränger sig ändå på: vad är dessa titlar egentligen värda? Varför tillskapa alternativa karriärvägar när det faktiskt redan finns en befordringsväg på pedagogiska meriter (från adjunkt till lektor baserad på särskild pedagogisk skicklighet). Svaret är enkelt - det befintliga systemet funkar inte, de kända karriärvägarna är stängda för duktiga lärare.

Men nu kanske det händer något! De kriterier som MdH tagit fram för pedagogisk skicklighet är oerhört viktiga och efterlängtade. Plötsligt kan vi kanske sätta ord på vad grundläggande eller särskild pedagogisk skicklighet är! Tack Mälardalen!

/Katarina Winka

PS Välkommen till en inspirationsdag kring pedagogisk skicklighet den 3 april! larare_inbjudan.pdf

UPC Verkstäder vt-08

Dags att ladda batterierna med nya kunskaper och färdigheter? Utöver UPC´s ordinarie kursutbud erbjuds undervisande personal vid Umeå universitet platser på följande verkstäder under vt-08:

• Från Campus till nät - och tillbaka, 19/3, 13/5
  ”Från Campus till nät – och tillbaka” är en endagsverkstad som vänder sig till de som vill använda sig av IKT till stöd för lärande. Verkstaden handlar inte om att lära sig olika tekniska applikationer utan fokuserar på hur du som lärare vill jobba pedagogiskt för att uppnå kursens mål och förväntade studieresultat. Genom att koncentrera dagen kring önskade lärprocesser, oavsett om det sker via nätet eller på campus kan vi tillsammans hitta nya möjligheter och tillämpningar av dagens och morgondagens IKT.
  Läs mer
  


• E-möten , 17/3
  Genomgång av begreppen nätbaserade möten och E-möten och användningsområden. Praktiskt få prova och lära sej att kommunicera med olika e-mötesplattformar. Vi tar även upp rekommendationer på användningsområden e-möten samt val av kamera och ljudtillbehör.
  Läs mer
  


• Podcasting, 12/3
  Vad är Podcasting och hur fungerar det? Verkstaden syftar till att öka kunskaperna om användning av ljud och bild och hur det kan användas i undervisning/informationssyfte med särskilt fokus på Podcastproducer.
  Läs mer
  


• Ljud & video på nätet, 8/5
  Workshop under en heldag. Förmiddagen börjar med ett introduktionspass. Vad är Ljud o video på Internet? Under eftermiddagen skapar vi egna inspelningar och publicerar dem på internet. Läs mer
  



• Lärplattformar, 11/3, 17/4
  Verkstaden syftar till att ge en introduktion till nätbaserat lärande i teori och praktik i första hand via arbete i den nuvarande universitetsgemensamma lärplattformen PING PONG, men med utblickar mot två andra lärplattformar, Moodle och Sakai. Läs mer
  


• Att examinera utifrån förväntade studieresultat, 23/4, 15/5
  En verkstad där du utvecklar handlingsberedskap att skapa examinationer som utgår från förväntade studieresultat. Det praktiska arbetet under verkstaden utgår från kursdeltagarnas kursplaner.
  För mer information kontakta Margareta Ehardsson
  För anmälan kontakta Lena Sandström
  


• Att skapa och använda en pedagogisk meritportfölj, 10/4, 4/6
  Vi kommer att titta på de krav och riktlinjer för dokumentation och bedömning av pedagogiska meriter som finns vid Umeå universitet och några andra lärosäten, samt diskutera vad pedagogisk skicklighet är. Du kommer också att få tips och erfarenheter som underlättar när du ska dokumentera dina egna pedagogiska meriter. Under dagen ges du möjlighet att dels skapa en individuell struktur för din meritportfölj samt att börja utveckla några av de dokument som du vill ska finnas där.
  För mer information kontakta Thomas Fritz
  För anmälan kontakta Lena Sandström
  


• Blogg/Wiki, 2/4
  ”Wiki och Blogg” är en endagsverkstad som vänder sig till de som vill använda sig av IKT till stöd för lärande. Verkstaden tar upp möjligheterna med Wiki och Blogg som är två tjänster i det man kallar Web 2.0. Med Wiki och Blogg får nu användarna en större möjlighet att styra och påverka innehållet på nätet, ex genom att kunna lägga fram egna tankar och ideer (Blogg) eller att flera kan skapa gemensamma dokument och resurser på nätet (Wiki) Under worshopen blandas teori och diskussioner med praktiska inslag runt Bloggar och Wikis. Läs mer



• Kollaboration på nätet, 14/5, 28/10, 25/11
  Vill du främja en aktiv dialog mellan dina studenter på nätet? Skapa en trygg lärgemenskap som möjliggör kollaborativt arbete? Under denna heldagsworkshop blandas praktiska råd med diskussioner om hur du kan utveckla och genomföra olika aktiviteter på nätet. För mer information kontakta Claire Englund



• Mobilt lärande, 28/5
  De flesta lärare och studenter har idag tillgång till mobiltelefon. Det sker också en stor utveckling på nya tjänster och funktioner för mobila enheter. Under workshopen blandas teori och diskussioner med praktiska inslag runt användningen av mobiltelefonen i olika undervisningssituationer. Läs mer

En rumpnisses funderingar...

"Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolans personal och studenterna" (1 kap 4§ i Högskolelagen). Efter en titt i olika ordböcker blir det klart att ordet gemensam innebär: tillhör flera, brukas av flera (på en gång), ömsesidig.

I Policy för studentinflytande vid Umeå universitet står vidare: "all verksamhet som rör utbildning vid universitetet ska baseras på samarbete mellan universitetets personal och studenter. Detta samarbete ska i sin tur bygga på en strävan till ömsesidigt förtroende och ansvarstagande". Jag ser framför mig lärare och studenter som tillsammans sitter ner och samtalar om undervisningen, lärande, att studera på universitetet, förväntningar, realiteter och drömmar. De ser och lyssnar på varandra, frågar och kommer med förslag.

Vaffor i hela friden genomförs då de flesta kursutvärderingar som enkäter, gärna standardiserade för en hel fakultet (- för det är effektivt och spar tid)? Standardiserade enkäter som ibland används för att jämföra olika kurser (??) och för att ”betygsätta” lärare. Studenterna får frågeformuläret i handen i slutet av kursen, kanske i samband med tentamen och frågorna är definierade av läraren eller den kursansvarige, ibland i samarbete med någon enstaka studeranderepresentant, men allt oftare utifrån Högskoleverkets bedömningskriterier.

Någon återkoppling är inte lätt att få till, studenterna har ju redan gått vidare till nästa kurs men resultatet är tänkt att komma till nytta i nästa kurs. Som har helt andra studenter……… Och på grund av att lärare blir otrevliga mot studenter som varit kritiska i sina kursutvärderingar har universitetet i Regelsamling för grundutbildning nu bestämt att: "normen skall vara att kursutvärderingar genomförs anonymt".

Kan du se något gemensamt, någon ömsesidighet eller samarbete, förtroende och ansvarstagande? Jag kan inte det. Jag undrar bara - vaffor gör di på detta viset?

Kränkningar – och kränkningar!

Det ena jag slås av när jag läser DN:s artikelserie "Först kränkt vinner" är att anmälningarna för kränkning av studenter inte tycks utredas tillfyllest.

Det ska naturligtvis inte utredas huruvida en student upplever sig kränkt. Varje upplevelse är sann för den som upplever det. Däremot vore det rimligt att en anmälan om kränkning prövas mot lagar, regler och praxis.

Det andra jag slås av är de anmälda kränkningarnas vaga karaktär. Att ge synpunkter på språket i en uppsats ingår i läraruppdraget. Att underkänna kunskapsredovisningar som inte når upp till de förväntade studieresultaten likaså.

Kanske DN:s artikelserie riskerar invagga oss i någon form av falsk säkerhet; att "riktiga" kränkningar i högskolevärlden inte förekommer. Det ska vi inte förledas att tro.

I denna artikel redovisas hur en student på läkarprogrammet vid Uppsala universitet örfilas upp av läraren framför studentgruppen. Om DN:s artikelserie redovisar kränkningar med frågetecken efter, redovisas här en kränkning med utropstecken efter.

Reportage om likabehandling i högskolan

Maciej Zaremba – DN Kulturs svar på Janne Josefsson – skriver ett intressant reportage om tillämpningen av Lagen om likabehandling av studenter vid högskolan (SFS 2001:1286) vid Lärarhögskolan i Stockholm.

Reportaget ser ut att handla om hur högskolan hanterar ärenden som hänvisar till denna lag. Zaremba tecknar en bild av hur högskolans ledning och lärare viker sig för såväl anmälningar om trakasserier och diskriminering som hot om dylika anmälningar:

”Krav på begriplig meningsbyggnad, rättstavning samt uppmärksamhet visar sig vara uttryck för diskriminering. Eller bara allmänt kränkande. Följaktligen har ett tiotal lärare skriftligen fått förklara att de inte är rasister, homofober eller njuter av att trakassera dyslektiker när de följer normala kriterier för betygsättning.

Processen har satt sina spår i lärarkåren. En lärare säger till mig att han numera tänker sig för innan han påpekar språkfel om studenten inte är född svensk. En annan överväger att sluta. En tredje undviker studentsamtal i enrum. En chefsperson berättar att det finns lärare som inte vågar gå in i klassrummen, av rädsla för att någon där antecknar allt hon säger, ’och vinklar det sedan för en anmälan’.”

Frågorna hopar sig. Hur stort är problemet? Hur många är anmälningarna per år? Ser det likadant ut på andra fakulteter och vid andra universitet? Varför fokuserar Zaremba Lärarhögskolan? Är den extra utsatt? I så fall, varför?

Del 1 publicerades den 17/2.
Del 2 publicerades den 18/2.
Del 3 publicerades den 20/2.
Stockholms universitets rektor, Kåre Bremer, kommenterar artikelserien.