"Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolans personal och studenterna" (1 kap 4§ i Högskolelagen). Efter en titt i olika ordböcker blir det klart att ordet gemensam innebär: tillhör flera, brukas av flera (på en gång), ömsesidig.
I Policy för studentinflytande vid Umeå universitet står vidare: "all verksamhet som rör utbildning vid universitetet ska baseras på samarbete mellan universitetets personal och studenter. Detta samarbete ska i sin tur bygga på en strävan till ömsesidigt förtroende och ansvarstagande". Jag ser framför mig lärare och studenter som tillsammans sitter ner och samtalar om undervisningen, lärande, att studera på universitetet, förväntningar, realiteter och drömmar. De ser och lyssnar på varandra, frågar och kommer med förslag.
Vaffor i hela friden genomförs då de flesta kursutvärderingar som enkäter, gärna standardiserade för en hel fakultet (- för det är effektivt och spar tid)? Standardiserade enkäter som ibland används för att jämföra olika kurser (??) och för att ”betygsätta” lärare. Studenterna får frågeformuläret i handen i slutet av kursen, kanske i samband med tentamen och frågorna är definierade av läraren eller den kursansvarige, ibland i samarbete med någon enstaka studeranderepresentant, men allt oftare utifrån Högskoleverkets bedömningskriterier.
Någon återkoppling är inte lätt att få till, studenterna har ju redan gått vidare till nästa kurs men resultatet är tänkt att komma till nytta i nästa kurs. Som har helt andra studenter……… Och på grund av att lärare blir otrevliga mot studenter som varit kritiska i sina kursutvärderingar har universitetet i Regelsamling för grundutbildning nu bestämt att: "normen skall vara att kursutvärderingar genomförs anonymt".
Kan du se något gemensamt, någon ömsesidighet eller samarbete, förtroende och ansvarstagande? Jag kan inte det. Jag undrar bara - vaffor gör di på detta viset?
1 kommentar:
Hej! Mona ställer en mkt. intressant fråga ang. kursvärderingar och kvalitet; "Varför ... genomförs ... kursutvärderingar ... standardiserade?"
Jag tycker det är en nyckelfråga. All kvalitetsarbete kräver uppföljning. Utan långsiktig mätning är all *långsiktig* kvalitetsarbete bara tyckande. Hur ska man objektivt kunna bedömma om en kurs har blivit bättre (eller inte) utan konkret data som går att jämföra från år till år? Jag skulle vilja påstå att det är omöjligt. Vi vet ju inte ens vad en "bra kurs" är.
Visst är det viktig med diskussion och återkoppling, man kan t.o.m. tycker att det är det enda som är viktigt. Vi måste ju ta reda på vad som funkade bra eller dåligt. Men om vi har kravet på oss att "säkerställa" kvaliteten i utbildningen räcker det knappast.
Någon får gärna tala om för mig hur vi ska göra det när vi varken har fått en definition på "bra kurs" eller tydliga mätbara mål.
Skicka en kommentar