måndag 18 februari 2008

Vilka problem löser kodade tentamina?

Under en av dagarna på UPC:s kurs Lärarrollen diskuteras rollen som examinator från olika synvinklar. Bland annat diskuterade vi examinationsrollen från följande synvinkel: Även om föresatsen är att vi i examinatorsrollen bedömer kunskap, förståelse och förmåga, bör vi reflektera över om det finns andra faktorer hos studenter och i undervisningskontexten som påverkar vår bedömning

Kan studenters kön, etnicitet eller samhällsklass påverka läraren på något sätt vid läsning och bedömning av uppsatser, labbrapporter eller tentor? Kan lärare vara helt neutrala inför kön, etnicitet och samhällsklass, det vill säga helt undvika att påverkas? Om vi tenderar att svara tvärsäkert ”ja” på den frågan – hur vet vi det?

Kursdeltagarna anknöt till Umeå universitets beslut om att införa kodade tentamina från och med den 15/3 2008 och diskuterade om kodade tentamina är en bra lösning på ovanstående problem.

Risken är, menade en kursdeltagare, att vi med kodade tentamina enbart sopar eventuella problem under mattan. Vi behöver inte se namnet på studenten vars tentamina vi rättar för att se kön, etnicitet och klass. Markörerna är tydliga i språket. Med kodade tentamina förleds vi tro att vi har skapat ett instrument som garanterar vår neutralitet och att vi därmed slipper reflektera över social påverkan vid rättning av tentamina.

Det är otvetydigt så att kodade tentamina löser problemet med att rättningen kan påverkas av eventuella sympatier eller antipatier hos läraren vs enskilda studenter, eftersom studenternas namn döljs vid rättning. Frågan är dock om detta är ett så stort problem att vi vill riskera att sopa de mer subtila neutralitetsproblemen under mattan.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag anser att kodade tentamina sätter på tok för stort fokus på tentan som den huvudsakliga examinationsformen.
Så var det förr - men idag är det allt fler kurser som viktar ihop resultat och betyg från en mängd olika insatser, som laborationsuppgifter, hemuppgifter, mini-uppsatser och småprojekt, duggor, m.m. ofta på det sätt som studenten själv väljer.
Detta anser jag vara en mycket sund utveckling rent pedagogiskt och sammantaget är det praktiskt omöjligt att allt detta ska vara kodat. Dessutom skulle det fullständigt haverera relationen mellan lärare och student.

En mycket stor andel kurser torde måsta söka dispens för betygssättningen, som i slutändan blir manuellt hopräknad. Jag gissar att en majoritet av lärarna på TekNat-sidan tycker att kodade tentor känns främmande av just denna anledning eftersom beslutet utmanar de senaste 25 årens pedagogiska utveckling.

Hur söker man dispens förresten, och ska man då måsta söka det varje år?

/Kenneth Bodin

P O Ågren sa...

Kenneth: Än så länge är det enbart salstentamina som ska kodas. Ingen annan examinationsform omfattas av denna regel. Så man behöver inte söka dispens om det gäller labbuppgifter, duggor, uppsatser, hemuppgifter, projekt-pm etc.

Kenneth B sa...

Men hur sköter man det då i praktiken? Resultatet från salstentan ska väl inte rapporteras in i Ladoc, om det är det sammanräknade betyget från alla moment som ska in?
Eller är det helt enkelt möjligt att rapportera in resultatet på salstentan i något ladok-fält, och sedan komplettera med slutpoäng och betyg i efterhand?