The Horizont Report beskriver teknologier som inom en snar framtid kan få stor påverkan på undervisning och lärande i högre utbildning.
När jag läser rapporten slås jag av två saker. Först en anknytning till föregående blogginlägg på denna blogg angående det papperslösa samhället. Vad jag vet så har vi inte på långt när närmat oss de visioner som fanns på 90-talet om ett papperslöst samhälle, snarare tvärtom. Nu kan det kanske i viss mån finnas en möjlighet att vi minskar pappersanvändandet genom att utnyttja läsplattor? I alla fall om dessa läsplattor (som åtminstone är smidigare att bära med sig än en dator) medger enkla sätt att läsa (naturligtvis!), kommentera text, sända/överföra dokument, så kanske inte alla PM, instruktioner, rapporter med mera måste finnas utskrivna för att finnas till hands?
Det andra jag slås av är att vi på Umeå universitet underutnyttjar mobiltelefoner i både undervisnings- och servicesammanhang. Alla studenter har en mobiltelefon (de som inte har måste kunna räknas på ena handens fingrar), som privat verkar utnyttjas för information och kommunikation (textuellt, visuellt och audiellt). Varför skickar vi inte påminnelser, tentamensresultat, föreläsningar, introduktioner, diskussionsfrågor, interaktiva kartor till föreläsningssalar/laboratorier/företag/lärcentra/exkursionsmål med mera till studenterna. Förmodligen går informationen fram (vilken student under 22 år använder e-mail?)?
onsdag 24 mars 2010
torsdag 4 mars 2010
Det papperslösa samhället
Häromdagen ägnade jag och ett par kollegor åt att städa våra rum och underförstått slänga material som inte längre användes. Eftersom jag tillhör gruppen pappers- och pärmsamlare fanns det potentiellt mycket att slänga. Många papper blev det också till pappersinsamlingen, men frågan är om jag nog inte har lika många dokument kvar men då i digital form. Hur många små disketter med backup eller kopior som tagit i samband med datorbyte har man inte. (Jag har två fulla lådor på jobbet och ännu fler hemma.)Hur många har jag tittat på – inte en enda! Varför var det viktigt att ha – jo, efter ett datorhaveri lovade jag mig själv att göra detta, men det var kanske ganska onödigt kan jag se så här i backspegeln. Törs vi kanske göra oss av med de små disketterna, eftersom vi nu har materialet på USB-minne (bara 7 st) istället?
Kan man hävda att mängden papper troligen är konstant men att sätten vi förvarar dem på är mindre och mindre platskrävande, undrar Karin Ågren som fortfarande har drygt 150 pärmar kvar.
Kan man hävda att mängden papper troligen är konstant men att sätten vi förvarar dem på är mindre och mindre platskrävande, undrar Karin Ågren som fortfarande har drygt 150 pärmar kvar.
fredag 26 februari 2010
Lärandets länkar - ny verkstad!
En viktig fråga under senare år har varit hur vi kan synliggöra och kommunicera kopplingen mellan förväntade studieresultat, undervisning och examination. För några år sedan arbetades det intensivt med att kursplanemål ska uttryckas som förväntade studieresultat, och ytterligare insatser har efterfrågats kring undervisning och examination.
I samarbete med CUL vid Linköpings universitet anordnar därför UPC under 2010 ett antal verkstäder med namnet Lärandets Länkar. Där erbjuds undervisande lärare och pedagogiska ledare möjligheten att arbeta med hur förväntade studieresultat, undervisning och examination hänger ihop. Det är ett område som har hög aktualitet, såväl i det dagliga arbetet som lärare som i samband med HSV:s utvärderingar.
Därför ska du delta
Genom att delta i verkstaden, med dina kollegor, skapas ett tillfälle där ni får tid att diskutera hur förväntade studieresultat, undervisning och examination hänger ihop i er utbildning/kurs. Genom att delta bidrar du också till att skapa en ”kunskaps- och idébank” som är gemensam för LiU och UmU som syftar till att stödja kvalitetsutveckling av utbildning och till att stimulera till diskussion om utbildning och lärande bland kollegorna.
Allmänt om verkstäderna
Till en verkstad tar deltagarna med sig och arbetar med eget material. Vi erbjuder tre alternativa tillfällen under våren och ett gemensamt uppföljningstillfälle under hösten. Flera personer från samma institution/program uppmuntras att delta vid samma tillfälle. Vi arbetar mellan 9 och 16 och kaffe på förmiddag och eftermiddag ingår. En paus för lunch äger rum mellan 12 till 13. Det kostar ingenting att delta men berörd institution/program rekommenderas att erbjuda deltagarna tid motsvarande cirka 20 timmar (inkluderat visst för- och efterarbete) för deltagande i en verkstad i vår samt i uppföljande verkstad i höst.
Verkstäder i vår
15 april
26 maj
1 juni
Uppföljande verkstad i höst
30 september
Mer information hittar du på vår hemsida inom kort.
I samarbete med CUL vid Linköpings universitet anordnar därför UPC under 2010 ett antal verkstäder med namnet Lärandets Länkar. Där erbjuds undervisande lärare och pedagogiska ledare möjligheten att arbeta med hur förväntade studieresultat, undervisning och examination hänger ihop. Det är ett område som har hög aktualitet, såväl i det dagliga arbetet som lärare som i samband med HSV:s utvärderingar.
Därför ska du delta
Genom att delta i verkstaden, med dina kollegor, skapas ett tillfälle där ni får tid att diskutera hur förväntade studieresultat, undervisning och examination hänger ihop i er utbildning/kurs. Genom att delta bidrar du också till att skapa en ”kunskaps- och idébank” som är gemensam för LiU och UmU som syftar till att stödja kvalitetsutveckling av utbildning och till att stimulera till diskussion om utbildning och lärande bland kollegorna.
Allmänt om verkstäderna
Till en verkstad tar deltagarna med sig och arbetar med eget material. Vi erbjuder tre alternativa tillfällen under våren och ett gemensamt uppföljningstillfälle under hösten. Flera personer från samma institution/program uppmuntras att delta vid samma tillfälle. Vi arbetar mellan 9 och 16 och kaffe på förmiddag och eftermiddag ingår. En paus för lunch äger rum mellan 12 till 13. Det kostar ingenting att delta men berörd institution/program rekommenderas att erbjuda deltagarna tid motsvarande cirka 20 timmar (inkluderat visst för- och efterarbete) för deltagande i en verkstad i vår samt i uppföljande verkstad i höst.
Verkstäder i vår
15 april
26 maj
1 juni
Uppföljande verkstad i höst
30 september
Mer information hittar du på vår hemsida inom kort.
tisdag 16 februari 2010
Varför går det så långsamt att utveckla användandet av OER (open educational resources/öppna lärobjekt) i Sverige?
På konferensen ”Framtiden för OER i Sverige, policy och praktik” på KTH den 8-9 februari, så konstaterades från flera håll att utvecklingen av OER/öppna lärobjekt i Sverige går trögt.
Internationellt verkar det däremot gå framåt med stormsteg. Enligt ”The Horizont report 2010” , så förväntar man sig att både produktion och användning av OER/öppna lärobjekt skall tillhöra vardagsarbetet inom den närmaste 12-månadersperioden (se t.ex. sidan 6).
Även om vi accepterar att det finns en pågående trend med ökad utveckling av OER/öppna lärobjekt, så finns det hinder på vägen som måste lösas, som t.ex. äganderätt, databaser (repositorier), kvalitetsaspekter, meriteringssystem med mera, se t.ex. sidan 12 i Enligt ”The Horizont report 2010” och sidan 7-8 i Marit C. Synnevåg, Deling av digitale læringsressurser i høyere utdanning; En caseanalyse. Norgesuniversitetets skriftserie nr. 1/2008.
Det finns med andra ord ett flertal sätt att driva på utvecklingen av OER/öppna lärobjekt, MEN som jag ser det är åtgärderna ensidigt inriktade mot ökad PRODUKTION.
VAR FINNS ANVÄNDAREN?
Utan att på något sätt ha lagt ner min själ för att hitta olika aspekter på användandet av OER/öppna lärobjekt, så snubblade jag snarast över en undersökning om lärobjekt i högre utbildning (Lärobjekt. Kännedom och spridning vid landets lärosäten 2008 - Resultat från undersökning, Johan Fridell & Joakim Falkäng).
På sidan 9 konstateras att ’Lärobjekt delas mellan lärare och även i blygsam skala mellan lärosäten. Största skillnaden är att respondenterna uppger att lärobjekten nu arkiveras i gemensamma system.’.
Jag tolkar detta som att lärarna kan spara tid samt få det kvalitativa material de önskar om de går till en ”känd” källa. Att leta i stora databaser, samt granska kvaliteten på respektive material tar tid, så det bör bli en avvägning mellan att leta på nätet eller att skapa själv för att optimera tiden man fått till förfogande för förberedelser inför undervisningen. Tar det för lång tid att leta på nätet, så antar jag att läraren själv skapar sitt lärobjekt, allra helst som det i dagsläget är förhållandevis enkelt att skapa lärobjekt.
Kan man tänka sig att användandet av OER/öppna lärobjekt ökar om databaserna (repositorierna) innehåller specifika lärobjekt? Att t.ex. svenska högskolor och universitet skapar en databas för Biologi A, Historia A, bilder av celler och organeller etc? Det vill säga ”kända” och kvalitetssäkrade lärobjekt, där kontaktuppgifter finns för varje lärobjekt för att möjliggöra en kommunikation och diskussion kring lärobjektet?
Drivkrafter för att öka produktionen av OER/öppna lärobjekt är t.ex., tillgång till tid och pengar för skapande, samt att det skapade objektet ger pedagogisk merit. Vilka drivkrafter finns det för att ANVÄNDA OER/öppna lärobjekt och varför används inte OER/öppna lärobjekt i lika stor omfattning som skapandet av OER/öppna lärobjekt?
Internationellt verkar det däremot gå framåt med stormsteg. Enligt ”The Horizont report 2010” , så förväntar man sig att både produktion och användning av OER/öppna lärobjekt skall tillhöra vardagsarbetet inom den närmaste 12-månadersperioden (se t.ex. sidan 6).
Även om vi accepterar att det finns en pågående trend med ökad utveckling av OER/öppna lärobjekt, så finns det hinder på vägen som måste lösas, som t.ex. äganderätt, databaser (repositorier), kvalitetsaspekter, meriteringssystem med mera, se t.ex. sidan 12 i Enligt ”The Horizont report 2010” och sidan 7-8 i Marit C. Synnevåg, Deling av digitale læringsressurser i høyere utdanning; En caseanalyse. Norgesuniversitetets skriftserie nr. 1/2008.
Det finns med andra ord ett flertal sätt att driva på utvecklingen av OER/öppna lärobjekt, MEN som jag ser det är åtgärderna ensidigt inriktade mot ökad PRODUKTION.
VAR FINNS ANVÄNDAREN?
Utan att på något sätt ha lagt ner min själ för att hitta olika aspekter på användandet av OER/öppna lärobjekt, så snubblade jag snarast över en undersökning om lärobjekt i högre utbildning (Lärobjekt. Kännedom och spridning vid landets lärosäten 2008 - Resultat från undersökning, Johan Fridell & Joakim Falkäng).
På sidan 9 konstateras att ’Lärobjekt delas mellan lärare och även i blygsam skala mellan lärosäten. Största skillnaden är att respondenterna uppger att lärobjekten nu arkiveras i gemensamma system.’.
Jag tolkar detta som att lärarna kan spara tid samt få det kvalitativa material de önskar om de går till en ”känd” källa. Att leta i stora databaser, samt granska kvaliteten på respektive material tar tid, så det bör bli en avvägning mellan att leta på nätet eller att skapa själv för att optimera tiden man fått till förfogande för förberedelser inför undervisningen. Tar det för lång tid att leta på nätet, så antar jag att läraren själv skapar sitt lärobjekt, allra helst som det i dagsläget är förhållandevis enkelt att skapa lärobjekt.
Kan man tänka sig att användandet av OER/öppna lärobjekt ökar om databaserna (repositorierna) innehåller specifika lärobjekt? Att t.ex. svenska högskolor och universitet skapar en databas för Biologi A, Historia A, bilder av celler och organeller etc? Det vill säga ”kända” och kvalitetssäkrade lärobjekt, där kontaktuppgifter finns för varje lärobjekt för att möjliggöra en kommunikation och diskussion kring lärobjektet?
Drivkrafter för att öka produktionen av OER/öppna lärobjekt är t.ex., tillgång till tid och pengar för skapande, samt att det skapade objektet ger pedagogisk merit. Vilka drivkrafter finns det för att ANVÄNDA OER/öppna lärobjekt och varför används inte OER/öppna lärobjekt i lika stor omfattning som skapandet av OER/öppna lärobjekt?
fredag 29 januari 2010
Nätverk för IKT-coacher
Nätverk för IKT-coacher
Nu har vårt projekt om kompetensutveckling kring pedagogiska möjligheter med IKT i utbildning avslutats. Projektet blev mycket lyckat och en av de mest framgångsrika delarna var utvecklingen av nätverket för IKT-coacher vid Umu. Idén med IKT-coacher bygger på att skapa ett verksamhetsnära IKT-stöd som kan inspirera, stötta och hjälpa institutionens lärare då de ska planera, utveckla och genomföra nätburen utbildning. Det stöd som IKT-coacherna kan ge blir en nyckelfaktor för att säkerställa kvalitet och långsiktig hållbarhet i institutionernas arbete.
UPC:s roll
Vår roll på UPC är att stötta och knyta samman nätverket, bl.a genom att erbjuda kortare kurser, seminarier och verkstäder samt att erbjuda en plattform för erfarenhetsutbyte, diskussioner och att hitta lösningar på gemensamma problem. Alla som har erfarenhet och intresse av att arbete med IKT i sin undervisning är välkommen att delta i nätverket.
Både slutet men också början på nått nytt
Visst är det gamla projektet slut, men vi anser att arbetet med IKT-coacherna är så betydelsefullt att det kommer att fortsätta. Per A har nya arbetsuppgifter (nya regionaliserade läkarutbildningen) och tar ett kliv tillbaka men jag, Claire Englund, som varit med från början, tar vid. Att arbetet har varit framgångsrikt visar sig bl.a. genom att
- Humfak har anställt en fakultets IKT-coach.
- IKT-coachrollen har inkluderats i det nya pedagogiska handlingsplanen för Umu.
- IKT-coachverksamheten fortsätter i UPC:S nya projekt "Hög pedagogisk kompetens".
- Över 70 personer finns med i nätverket.
Program för vårens aktiviteter kommer snart. Är ni intresserade av att vara med, ta kontakt med mig, Claire.
IKT-coacherna viktiga för kvalitet i utbildning
Vi på UPC ser detta arbete som mycket angeläget för hela Umeå universitet då både studentantalet och utbudet av nätburen utbildning ökar kraftigt. IKT-coachnätverket utgör en resurs och har en viktig roll för att säkerställa kvalitet i alla våra utbildningar med IKT-inslag. IKT-coacher besitter ofta en unik kompetens, både teknisk och pedagogisk, tillsammans med praktisk erfarenhet av nätbildning inom sina egna områden.
Fortsättningen då?
Vi på UPC kommer att fortsätta med förankringen av IKT-coachrollen, både på institutions-, fakultets- och universitetsnivå. Men en viktig faktor i det fortsatta arbetet är att IKT-coacherna får stöd från sina fakulteter och institutioner. Här hoppas vi att flera tar efter Humfak…..
Som ni nog ser så anser vi på UPC att IKT-coacherna är viktiga och vi har även en klar bild över hur vi vill jobba framöver.
Men hur ser ni på framtiden för nätverket för IKT-coacherna???
Hälsningar/ Claire & Per
Nu har vårt projekt om kompetensutveckling kring pedagogiska möjligheter med IKT i utbildning avslutats. Projektet blev mycket lyckat och en av de mest framgångsrika delarna var utvecklingen av nätverket för IKT-coacher vid Umu. Idén med IKT-coacher bygger på att skapa ett verksamhetsnära IKT-stöd som kan inspirera, stötta och hjälpa institutionens lärare då de ska planera, utveckla och genomföra nätburen utbildning. Det stöd som IKT-coacherna kan ge blir en nyckelfaktor för att säkerställa kvalitet och långsiktig hållbarhet i institutionernas arbete.
UPC:s roll
Vår roll på UPC är att stötta och knyta samman nätverket, bl.a genom att erbjuda kortare kurser, seminarier och verkstäder samt att erbjuda en plattform för erfarenhetsutbyte, diskussioner och att hitta lösningar på gemensamma problem. Alla som har erfarenhet och intresse av att arbete med IKT i sin undervisning är välkommen att delta i nätverket.
Både slutet men också början på nått nytt
Visst är det gamla projektet slut, men vi anser att arbetet med IKT-coacherna är så betydelsefullt att det kommer att fortsätta. Per A har nya arbetsuppgifter (nya regionaliserade läkarutbildningen) och tar ett kliv tillbaka men jag, Claire Englund, som varit med från början, tar vid. Att arbetet har varit framgångsrikt visar sig bl.a. genom att
- Humfak har anställt en fakultets IKT-coach.
- IKT-coachrollen har inkluderats i det nya pedagogiska handlingsplanen för Umu.
- IKT-coachverksamheten fortsätter i UPC:S nya projekt "Hög pedagogisk kompetens".
- Över 70 personer finns med i nätverket.
Program för vårens aktiviteter kommer snart. Är ni intresserade av att vara med, ta kontakt med mig, Claire.
IKT-coacherna viktiga för kvalitet i utbildning
Vi på UPC ser detta arbete som mycket angeläget för hela Umeå universitet då både studentantalet och utbudet av nätburen utbildning ökar kraftigt. IKT-coachnätverket utgör en resurs och har en viktig roll för att säkerställa kvalitet i alla våra utbildningar med IKT-inslag. IKT-coacher besitter ofta en unik kompetens, både teknisk och pedagogisk, tillsammans med praktisk erfarenhet av nätbildning inom sina egna områden.
Fortsättningen då?
Vi på UPC kommer att fortsätta med förankringen av IKT-coachrollen, både på institutions-, fakultets- och universitetsnivå. Men en viktig faktor i det fortsatta arbetet är att IKT-coacherna får stöd från sina fakulteter och institutioner. Här hoppas vi att flera tar efter Humfak…..
Som ni nog ser så anser vi på UPC att IKT-coacherna är viktiga och vi har även en klar bild över hur vi vill jobba framöver.
Men hur ser ni på framtiden för nätverket för IKT-coacherna???
Hälsningar/ Claire & Per
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)