Bemötandets problematik

Sveriges förenade studentkårer (SFS) publicerade i förra veckan den s.k. studentbarometern, Den visar bl.a. att ungefär var femte student (20 procent av kvinnorna och 16 procent av männen) har känt sig illa behandlade under sin utbildning. Rapporten visar också att det finns en tydlig trend i vilka studenter som är särskilt utsatta och har känt sig illa behandlade. Kvinnor känner sig illa behandlade mer än män, personer med annan etnisk bakgrund än svensk mer än personer med svensk bakgrund, homosexuella och bisexuella mer än heterosexuella, personer med funktionsnedsättning mer än funktionsobehindrade.

SFS skriver i sin analys att det behövs en välfungerande diskrimineringslagstiftning som skyddar studenter, men också en satsning på informationsinsatser kring redan befintlig lagstiftning som skyddar studenterna.

Senast när de samhällsvetenskapliga och humanistiska fakulteterna genomförde sina återkommande studentenkäter här vid Umeå universitet (2006) fick studenterna möjlighet att svara på frågor med anknytning till likabehandling, trakasserier och diskriminering.

I dessa enkäter är andelen studenter med liknande upplevelser lägre. Sammanlagt är det 7 procent av de som har besvarat enkäterna som har vid enstaka eller upprepade tillfällen blivit illa behandlade. Men även här finns tydliga tendenser när det gäller grund för eller typ av kränkning och vilka som står bakom de. De flesta anger att kränkningen hade samband med könstillhörighet, etnisk tillhörighet eller religiös uppfattning. De flesta uppger dock andra grunder. När det gäller typ av kränkning så är det språkbruk som utpekas som den främsta grunden för kränkning. Några andra typer av kränkning är ovälkommen beröring, utfrysning, skriftliga kommentarer etc. När det gäller aktörerna så är det lärarna som utpekas som den främsta gruppen, tätt följd av studenter och annan personal.

Studenterna hade också möjlighet att med egna ord beskriva på vilket sätt de kände sig illa behandlade samt vem eller vilka som stod för denna behandling. När man tittar närmare på studenternas kommentarer visar det sig att en majoritet av dem som känner sig illa behandlade eller kränkta beskriver lärarnas bemötande som det främsta problemet. Om man ska försöka kategorisera studenternas skriftliga kommentarer om lärarnas bemötanden kan man ringa in ett antal områden. Ett område handlar om att studenter och lärare haft diametralt motsatta uppfattningar om olika frågor. Här nämns allt från politiska och ideologiska skiljaktigheter till skillnader i normer och värderingar på grund av social eller kulturell bakgrund, personkemi och åldersskillnader.

Ett stort antal kommentarer handlar om lärarnas personliga egenskaper. Lärarna påstås ha kort stubin, dåligt temperament, inte tåla kritik, ha stereotypa föreställningar om andra människors religiösa eller kulturella föreställningar etc.

Ytterligare ett område är bemötandefrågor i studiesammanhang. Det finns en hel del kommentarer om olika former av bemötande som karaktäriseras som respektlösa. Här finns anmärkningar som att läraren visat bristande respekt för avvikande uppfattning från studenternas sida eller när studenter haft synpunkter på undervisningens uppläggning. En informant skriver att det respektlösa låg i att läraren hade för låga ämneskunskaper.

Ett närliggande område är när läraren gett någon form av negativt besked till studenten, som exempelvis när läraren underkänt studenten på en tentamen. Särskild känsliga situationer tycks vara när läraren kommenterar studenters prestation eller kommenterar vederbörandes språkkunskaper, stil eller liknande.

Många av kommentarerna ger uttryck för högst subjektiva känslor och i en del fall kanske oundvikliga. Jag tänker speciellt på de situationer när man som lärare är tvungen att underkänna en student. Det är helt naturligt att studenten inte blir glad av detta.

Man borde dock ändå stanna upp och begrunda dessa siffror och kommentarer ur ett pedagogiskt perspektiv. Det gäller främst i fråga om bemötanden, som tycks vara ett område som väcker många negativa reaktioner. Lika viktigt är diskussioner om pedagogiska modeller som kan hjälpa lärarna att minimera riskerna för uppfattas som kränkande.

Kom gärna med kommentarer om undersökningarna eller idéer om pedagogiska modeller i detta avseende.