I ett blogginlägg den 1 april med titeln ”Att träna kritiskt tänkande” funderar P O Ågren på vad det innebär att tänka kritiskt. Anna Hedin vid Uppsala universitet tar i den förträffliga boken ”Lärande på hög nivå. Idéer från studenter, lärare och pedagogisk forskning som stöd för utveckling av universitetsundervisning” (2006, Uppsala universitet, Avdelningen för utveckling av pedagogik och interaktivt lärande, ISBN 91-506-1880-6) också upp det kritiska tänkandet. Hon refererar till en studie av den amerikanska forskaren Lisa Tsui (sid 353 ff) som har studerat hur lärandemiljöer i USA ser ut på institutioner där studenterna anser att de har utvecklat en hög grad av kritiskt tänkande i jämförelse med institutioner där man inte utvecklat detta lika mycket. Följande fem aspekter är enligt Tsui viktiga i lärmiljön för att stimulera ett kritiskt tänkande:
Skriva mycket och skriva om. Studenterna får skriva mycket och får också mycket återföring på det de skriver vilket också leder till att de skriver om.
Diskutera mycket. På såväl lektioner som seminarier diskuterades det mycket, mellan lärare och studenter samt mellan studenter.
Lärarna har mer positiva förväntningar på studenternas förmåga. Om man antar att studenterna kommer att klara av att tänka kritiskt så verkar förutsättningarna öka för att de också kommer att göra det.
Intresse hos lärarna för att undervisa. Också en högre grad av samarbete inom lärarlagen samt gemensamma diskussioner kring pedagogiska frågor.
En studentcentrerad pedagogisk grundsyn. Lärarna stimulerade studenternas utbyte av åsikter och lärande av varandra.
Är det här aspekter som också är viktiga i våra svenska lärmiljöer för att stimulera ett kritiskt tänkande eller prövande förhållningssätt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar