Universitetets klassiska uppgift är att skapa förutsättningar för att studenter utvecklar ett kritiskt tänkande, tillika formulerat i högskolelagens portalparagraf (§8): Att universitetsutbildningen ska ge studenterna ”förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar”.
När jag samtalar med studenter om kritiskt tänkande, brukar jag utgå från en avhandling i filosofi av Jan Willner från 1986, med titeln Kritisk granskning (Thales). Där beskriver Willner tre områden där kritiskt tänkande är synnerligen värdefullt.
”Det första är då det gäller intellektuella benägenheter som manifesteras i att man själv försöker ta reda på hur saker egentligen förhåller sig; motsatsen är en benägenhet att passivt acceptera påverkan.
Det andra är då det handlar om beredskapen att ompröva och att söka alternativ; sådan beredskap saknas hos dogmatiker och auktoritetsberoende.
Det tredje området är vid nyttjandet av metoder som gör det möjligt att underkänna svaga påståenden och resonemang; här är godtrogenhet parad med okunnighet motsatsen.” (Willner 1986, s 3.)
Det är en bra början. Vi känner igen honnörsorden från förnuftets kyrka: att aktivt söka det sanna, ständigt vara beredd att ompröva sina ställningstaganden och att ”the force of the better argument” gäller. Argument slår auktoritet.
Dessa utgångspunkter kan sedan tillämpas på i stort sett vilket exempel eller fall som helst. I träningssyfte under ett undervisningspass eller vid studenters mer skarpa arbeten, som exempelvis vid uppsatsarbeten.
9 kommentarer:
Hej!
Intressant och bra! Samtidigt undrar jag om det inte är dags att överge själva begreppet "kritiskt tänkande", som mer och mer har fått betydelsen av "finn fem fel" ... alltså: "Vad är det för fel och brister i detta?", vilket är föga konstruktivt. Tvärtom, har (miss)uppfattningen om det kritiska tänkandet alltför ofta bäddat för angrepp, gnäll och lösa tyckanden som får en direkt negativ verkan – för vetenskapen, för lärandet och för arbetsklimatet. Istället tycker jag att vi bör tala om en "prövande hållning", med huvudfrågan: "Kan det vara/tolkas/göras på något annat sätt?"
Vad tycker ni?
Åsa Bergenheim
Gott och väl, men jag tycker den empiriska dimensionen saknas i denna filosofi. Den kanske kan läggas i "the force of the better argument" men empirisk metod har i praktiken sådan enorm betydelse att den också förtjänar att lyftas fram explicit tycker jag.
För det är just begreppet "better" som är det svåra, och det som både forskare, lärare och studenter måste relatera till. Att skilja "better" från "more authoritative" är nästan omöjligt bara med hjälp av ord, men som tur är har vi både matematik och empirisk metod till vår hjälp.
Hmm, märks det att jag är naturvetare? Jag tycker på det stora hela ni skulle ha fler naturvetare bland era bloggare på UPC!
Jag brukar kika efter tecken på självkritik också. Att man har en förmåga att distansera sig till egna argument och erfarenheter. Det är svårt det här, med kritiskt tänkande. :-)
Åsa: Utmärkt kommentar. Jag delar din uppfattning om den problematiska betydelseglidningen av begreppet kritiskt tänkande. Allt oftare tillämpas detta synonymt med negativism – vilket är en missuppfattning av kritiskt tänkande (om negativism, se här).
För många, inklusive mig, är ett kritiskt förhållningssätt synonymt med ett prövande förhållningssätt.
Så frågan är om vi ska överge begreppet kritiskt tänkande på grund av att det allt fler tillämpar negativism i stället för kritik – eller om vi ska återta dess relevanta betydelse.
Reclaim kritiskt tänkande, kanske, för att parafrasera en aktuell boktitel?
Kenneth: Du kan ha rätt i att den empiriska dimensionen inte är tydlig i Willners tre punkter. Men är resonemanget tillämpligt på empiriska undersökningar? Jag vill nog hävda det, men är öppen för andra tolkningar.
Saknas naturvetare bland UPC:s bloggare? Hm, jag räknar till fyra naturvetare, men enbart en från humaniora...
Ni efterlyste naturvetare, här kommer en före detta biolog. Jag har tidigare i vår roat mig med att slå upp ordet "kritik", både på svenska och engelska. Anledningen var att vi på en universitetspedagogisk kurs skulle ägna oss åt just kritisk granskning. Det svenska uppslagsordet "kritik" kan betyda (1) angrepp (på någon) genom att peka ut fel, eller (2) värderande granskning. På engelska finns två olika ord för dessa betydelser: (1) critical, tending to critizise och (2) critique, a review or commentary characterized by careful evaluation.
Att vara kritisk, eller tänka kritiskt, låter mer laddat på svenska än på engelska. De olika betydelserna blandas lättare ihop. Ett första steg för att träna studenterna i tänka kritiskt är att kritiskt granska själva begreppet. Det är väl det PO illustrerar med sitt exempel från Willner (86).
Kent: Självkritiken är ett fundament för kritiskt tänkande. Inte alltid lätt. "Beredskapen att ompröva och söka alternativ", är Willners uttryck för självkritik – den svåra konsten att få syn på sina grundläggande antaganden och relativisera sig själv.
Fotboll kan beskrivas som ett spel där 22 människor jagar en läderboll på en leråker, men det kan också beskrivas som det gröna fältets schack. Att vara kritisk till dessa påståenden är inte att säga att något av dem är fel utan att säga att bägge kan vara sanna, samtidigt.
Det tycks sålunda som om kritiskt tänkande har en hel del att göra med i vilket sammanhang något påstås eller ifrån vilket håll det ses. ETT sätt att utföra kritiskt tänkande är att försöka sätta in frågorna i nya, kanske vidare, sammanhang.
Som synes slår jag ett slag för (en sund) relativism.
Hej - kul att ni tagit upp detta bloggtema, eftersom det är en grundbult i utbildningstanken allt sedan De Gamla Grekerna ... Det har trots detta visat sig svårt både för lärare och studerande att konkretisera innehållet. Alltför ofta hamnar man bara i uttrycket "tänk kritiskt"!
I dagens samhälle tror jag att det kritiska tänkandet inte bara är viktigt för att se alternativ och säkerställa resultat. Det handlar också om att se i olika perspektiv (mångfald) och att lägga ner energi på konsekvensanalyser.
I en debattbok som jag medverkade i förra året på temat KT försökte vi förtydliga olika innebörder genom att tala om en Reflexiv Triangel bestående av kreativt, kritiskt och konstruktivt tänkande.
Skicka en kommentar