Varför går det så långsamt att utveckla användandet av OER (open educational resources/öppna lärobjekt) i Sverige?

På konferensen ”Framtiden för OER i Sverige, policy och praktik” på KTH den 8-9 februari, så konstaterades från flera håll att utvecklingen av OER/öppna lärobjekt i Sverige går trögt.

Internationellt verkar det däremot gå framåt med stormsteg. Enligt ”The Horizont report 2010” , så förväntar man sig att både produktion och användning av OER/öppna lärobjekt skall tillhöra vardagsarbetet inom den närmaste 12-månadersperioden (se t.ex. sidan 6).

Även om vi accepterar att det finns en pågående trend med ökad utveckling av OER/öppna lärobjekt, så finns det hinder på vägen som måste lösas, som t.ex. äganderätt, databaser (repositorier), kvalitetsaspekter, meriteringssystem med mera, se t.ex. sidan 12 i Enligt ”The Horizont report 2010” och sidan 7-8 i Marit C. Synnevåg, Deling av digitale læringsressurser i høyere utdanning; En caseanalyse. Norgesuniversitetets skriftserie nr. 1/2008.

Det finns med andra ord ett flertal sätt att driva på utvecklingen av OER/öppna lärobjekt, MEN som jag ser det är åtgärderna ensidigt inriktade mot ökad PRODUKTION.

VAR FINNS ANVÄNDAREN?
Utan att på något sätt ha lagt ner min själ för att hitta olika aspekter på användandet av OER/öppna lärobjekt, så snubblade jag snarast över en undersökning om lärobjekt i högre utbildning (Lärobjekt. Kännedom och spridning vid landets lärosäten 2008 - Resultat från undersökning, Johan Fridell & Joakim Falkäng).

På sidan 9 konstateras att ’Lärobjekt delas mellan lärare och även i blygsam skala mellan lärosäten. Största skillnaden är att respondenterna uppger att lärobjekten nu arkiveras i gemensamma system.’.

Jag tolkar detta som att lärarna kan spara tid samt få det kvalitativa material de önskar om de går till en ”känd” källa. Att leta i stora databaser, samt granska kvaliteten på respektive material tar tid, så det bör bli en avvägning mellan att leta på nätet eller att skapa själv för att optimera tiden man fått till förfogande för förberedelser inför undervisningen. Tar det för lång tid att leta på nätet, så antar jag att läraren själv skapar sitt lärobjekt, allra helst som det i dagsläget är förhållandevis enkelt att skapa lärobjekt.

Kan man tänka sig att användandet av OER/öppna lärobjekt ökar om databaserna (repositorierna) innehåller specifika lärobjekt? Att t.ex. svenska högskolor och universitet skapar en databas för Biologi A, Historia A, bilder av celler och organeller etc? Det vill säga ”kända” och kvalitetssäkrade lärobjekt, där kontaktuppgifter finns för varje lärobjekt för att möjliggöra en kommunikation och diskussion kring lärobjektet?

Drivkrafter för att öka produktionen av OER/öppna lärobjekt är t.ex., tillgång till tid och pengar för skapande, samt att det skapade objektet ger pedagogisk merit. Vilka drivkrafter finns det för att ANVÄNDA OER/öppna lärobjekt och varför används inte OER/öppna lärobjekt i lika stor omfattning som skapandet av OER/öppna lärobjekt?

Nätverk för IKT-coacher

Nätverk för IKT-coacher
Nu har vårt projekt om kompetensutveckling kring pedagogiska möjligheter med IKT i utbildning avslutats. Projektet blev mycket lyckat och en av de mest framgångsrika delarna var utvecklingen av nätverket för IKT-coacher vid Umu. Idén med IKT-coacher bygger på att skapa ett verksamhetsnära IKT-stöd som kan inspirera, stötta och hjälpa institutionens lärare då de ska planera, utveckla och genomföra nätburen utbildning. Det stöd som IKT-coacherna kan ge blir en nyckelfaktor för att säkerställa kvalitet och långsiktig hållbarhet i institutionernas arbete.

UPC:s roll
Vår roll på UPC är att stötta och knyta samman nätverket, bl.a genom att erbjuda kortare kurser, seminarier och verkstäder samt att erbjuda en plattform för erfarenhetsutbyte, diskussioner och att hitta lösningar på gemensamma problem. Alla som har erfarenhet och intresse av att arbete med IKT i sin undervisning är välkommen att delta i nätverket.

Både slutet men också början på nått nytt
Visst är det gamla projektet slut, men vi anser att arbetet med IKT-coacherna är så betydelsefullt att det kommer att fortsätta. Per A har nya arbetsuppgifter (nya regionaliserade läkarutbildningen) och tar ett kliv tillbaka men jag, Claire Englund, som varit med från början, tar vid. Att arbetet har varit framgångsrikt visar sig bl.a. genom att

- Humfak har anställt en fakultets IKT-coach.
- IKT-coachrollen har inkluderats i det nya pedagogiska handlingsplanen för Umu.
- IKT-coachverksamheten fortsätter i UPC:S nya projekt "Hög pedagogisk kompetens".
- Över 70 personer finns med i nätverket.

Program för vårens aktiviteter kommer snart. Är ni intresserade av att vara med, ta kontakt med mig, Claire.

IKT-coacherna viktiga för kvalitet i utbildning
Vi på UPC ser detta arbete som mycket angeläget för hela Umeå universitet då både studentantalet och utbudet av nätburen utbildning ökar kraftigt. IKT-coachnätverket utgör en resurs och har en viktig roll för att säkerställa kvalitet i alla våra utbildningar med IKT-inslag. IKT-coacher besitter ofta en unik kompetens, både teknisk och pedagogisk, tillsammans med praktisk erfarenhet av nätbildning inom sina egna områden.

Fortsättningen då?
Vi på UPC kommer att fortsätta med förankringen av IKT-coachrollen, både på institutions-, fakultets- och universitetsnivå. Men en viktig faktor i det fortsatta arbetet är att IKT-coacherna får stöd från sina fakulteter och institutioner. Här hoppas vi att flera tar efter Humfak…..

Som ni nog ser så anser vi på UPC att IKT-coacherna är viktiga och vi har även en klar bild över hur vi vill jobba framöver.

Men hur ser ni på framtiden för nätverket för IKT-coacherna???

Hälsningar/ Claire & Per

Två konferenstips

Jag tänkte flagga för två konferenser som kan vara av intresse för de som är intresserade av IKT och lärande: Den första konferensen anordnas av ITHU (IT i högre utbildning - ett nätverk som Umeå universitet är medlem i) har en konferens kring öppna lärresurser med titeln "Framtiden för OER i Sverige - policy och praktik". Konferensen pågår den 8-9 februari. Konferensen är en fortsättning på en kartläggning om OER (Open Educational Resources) i Sverige.

"Konferensen kommer att jämföra den svenska situationen med utvecklingen i Storbritannien och Norge. Den kommer att lyfta fram praktiska och strategiska frågor och diskuterar den framtida utvecklingen för OER i Sverige." (citatet är taget från inbjudan).

Är ni intresserade var som sker inom detta område bör ni snarast anmäla er. Länk och inbjudan hittar ni här.

Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande anordnar en konferens med titeln "Framtidens e-lärande – nya roller för lärare, studenter och lärcentra". Elsa Dunkel från Tillämpad utbildningsvetenskap (gamla IML) här på UMU kommer att tala, liksom Stefan Hrastinski (KTH), Johan Lundin (Göteborgs Universitet) och Håkan Selg (Uppsala Universitet). Anna Bolander kommer att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter av lärcentra. Mer information om programmet och anmälan hittar ni här.

/Jörgen

VILÄR-konferensen

I förra veckan, 10-11 december, avhölls den första nationella VILÄR-konferensen.VILÄR är en förkortning för verksamhetsintegrerat lärande men också namnet på ett nationellt nätverk för det vi i Umeå har valt att kalla praktik som överordnat begrepp. Jag har tidigare skrivit om nätverket i en blogg. (Anmäl dig gärna som medlem i nätverket om du är intresserad av dessa frågor)

Värdar för konferensen var högskolan Väst i Trollhättan och konferensen hade samlat ca 70 personer. Drygt 30 workshops, presentationer och interaktiva sessioner hölls under de två intensiva dagarna. Kristen Betts från Drexel University i USA var en av två keynote speakers. Hon talade under rubriken "Bringing Work-Integrated Learning to the Classroom through Learning Simulations".

Den andra keynote speakern var Lars-Ove Dahlgren från Linköpings universitet. Han pratade om "Inter-professionellt lärande (IPL)" vilket jag tyckte var mycket intressant. Vanligen används detta begrepp, som jag förstår det, i lärandesituationer där olika yrkesgrupper samarbetar och lär av och om varandra och företrädesvis i utbildningar inom hälso- och sjukvårdsområdet. Genom att lära mer om andra yrken som har koppling till den egna verksamheten kan man också fördjupa förståelsen för och kunskaperna i sitt eget yrke. (Läs en definition av IPL på CAIPE:s - Centre for the advancement of interprofessional education - hemsida)

Tankarna borde dock kunna tillämpas i andra lärandesammanhang och jag ser mycket av det tänkandet också i våra UPC-kursen även om vi inte har så många olika yrkesgrupper som samverkar utan mer yrkesgrupper från olika akademiska kulturer. Men genom att vi låter olika lärarkategorier mötas över fakultets- och institutionsgränser tänker vi att man ska få en djupare förståelse och kunskap om sitt eget arbete som lärare och därigenom också kunna vara ett bättre stöd till studenternas lärande.

Det kommer även att bli en VILÄR-konferens 2010. Den är då förlagd till högskolan i Kristianstad och kommer att äga rum den 9-10 december så du kan redan nu boka in de dagarna i din kalender och se fram mot intressanta tankar och diskussioner kring olika aspekter av verksamhetsintegrerat lärande.

Jag och mina kollegor på UPC vill också passa på att tillönska dig en riktigt GOD JUL och ett lika GOTT NYTT ÅR. Vi bloggar vidare 2010.

Sven B.

Juridiska aspekter på e‐lärande

Universitetspedagogiskt centrum, Universitetsjuristerna och Universitetsbiblioteket bjuder in till en seminarieeftermiddag med temat:

Juridiska aspekter på e‐lärande

Är mina föreläsningar upphovsrättsligt skyddade i Cambro? Kan jag som lärare stoppa en publicering av en inspelad föreläsning? Hur tillämpar man PUL på nätkurser? Är mina Power Point offentliga handlingar? Vad måste arkiveras och vad får gallras på en nätkurs? Får jag länka från Cambro direkt till artiklar som finns på UB?

Allt fler utbildningar vid Umeå universitet använder sig av flexibla undervisningsformer där Internet är ett naturligt inslag i undervisningen och många gånger även en förutsättning för att kursen ska kunna ges. Användningen av vår gemensamma lärplattform Cambro ökar stadigt. Föreläsningar, möten, seminarier och grupparbeten är bara några av de användningsområden där både lärare och studenter väljer nätet som arena. Samtidigt är juridiken kring undervisning på nätet inte helt lätt att överskåda. UPC i samarbete med Universitetsjuristen Chatarina Larson samt Universitetsbibliotekarien Helen Hed reder ut de vanligaste juridiska frågorna under en intensiv eftermiddag.

Välkommen!

Datum: 12 januari 2010
Tid: 13.15 – ca 16.00
Plats: Triple Helix, Samverkanshuset

Anmäl dig här

Vid frågor om seminariet kontakta Eva Svedmark, UPC. eva.svedmark@upc.umu.se